Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk kulturgeografi från etnologisk synpunkt. Av Sigurd Erixon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 Sigurd, Erixon
Bild. 12. Barfröstuga, Bräkesås utskog, Brännhults sn, Ås hd, Älvsborgs län,
Västergötland.
Härvid ger det sydgötiska huset god ledning. Det är en låg
ryggåsstuga med högre, vidbyggda bodar vid båda gavlarna eller åtminstone
vid den ena, placerade i linje med stugan, bild 10, eller på tvären,
bild ix—12. Denna karakteristiska två- eller tredelade husform av
samma art som Blekingestugan på Skansen är i Västergötland litterärt
påvisbar redan under äldre medeltid och har intill vår tid — eller
åtminstone till laga skiftet under 1800-talet — varit karakteristisk för
södra delarna av Älvsborgs län och Bohuslän, sydvästra Småland,
Halland, norra Skåne och Blekinge, ja, enstaka exemplar ha kunnat spåras
så långt österut som i södra Möre i Kalmar län och på södra Öland. En
närmare granskning av korsvirkeslängorna i Skåne visar ovedersägligt,
att även de sydskånska boningslängorna ursprungligen haft det
sydgötiska husets grundplan, även om formerna i övrigt kunna ha varit
avvikande, varjämte lokala kombinationer med djurhus, loge e. d.
visar på samband söderut. I övre delen av Jönköpings län fram till
Vätterns sydspets och i största delen av Västergötland ända upp mot
Vänern och Tiveden har en annan, även i yttre och inre
Sydvästsverige representerad sidoform av det sydgötiska huset existerat, näm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
