Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD RÖRANDE CHRISTINE KYRKA I FALUN. 2C)I
genom vådeld, dels genom mordbrand lades i aska, hotades kyrkan
starkt af elden. — »Då deräst icke manskap blifwit förordnat til
wattens upphandlande i Tornet och Byggmästaren Violen med en
lina fästat sig på öfwersta toppen af torntaket, och där. under
strängaste hetta, flera timar å rad begjutit tornet och sig sjelf med
watn, under det at andre wid takfoten hindrade at det redan
rökande taket icke fick antändas, så hade hela Tornet med Uhr och
Klockor, til och med sjelfwa Kyrkan gått till sin undergång» —
berättar Hammarström.
Själf såg jag och imponerades första gången af Christine kyrkas
på en gång storslagna enkelhet och rika inredning sommaren 1892,
dä jag af församlingens kyrkoråd tillkallades för att uppgöra förslag
till »ett värdigt iståndsättande» af kyrkan. Mitt första intryck af
byggnadens yttre var då. att här behöfdes egentligen ingenting göras;
allt såg så förträffligt ut, den härliga patinan icke minst. Vid ett
närmare undersökande af den pittoreska ytans beskaffenhet kom jag
emellertid till ett något annorlunda resultat.
Kyrkans yttre utgjordes af fogstruket tegel i stort format, med
i grått affärgade taklister, imiterande huggen sten. Kyrkans trenne
portöppningar — spetsbagiga — voro försedda med kopparklädda
portar — i synnerligen bristfälligt skick visserligen — men hvad
hufvudingången beträffar af högt konstvärde, »förärade af Råd- och
Handelsmannen, Balzar Hansson och des Hustru år 1670». De
rund-bågiga fönsteröppningarna voro försedda med karmar och bågar af
furu med blyinfattade små glas i bågarna. Taket var täckt med
grå svensk skiffer och tornet med koppar i en härlig grön färg.
Såväl yttcrtaktäckningen som tornhufven voro nygjorda vid
reparation på 1860-talet; den senare — utförd efter en år 1864 i nåder
gillad, af arkitekten J. F. Åbom uppgjord ritning — anslöt sig
synnerligen väl till tornkroppen, verkande som ett organiskt helt med
denna. Den har icke nu varit föremål för reparation.
Kyrkans inre var hållet helt i hvitt, med undantag endast för
de hvalfven uppbärande kolonnerna, hvilka visade spår af en
rödaktig marmor-imitation, utförd i oljefärg, samt ett bakom altaret i
kalkfärg utfördt, konstlöst blåmåladt draperi med gula fransar,
äfvensom en del epitafier. Golfvet i gångarna och i korets lägre del
utgjordes af dels utslitna grafhällar, i allra flesta fall utan spår af
inskription eller ornering, men däremot ofta sönderfallna i delar,
och dels trasig och gropig tegelsten, ilagad med kalkstensflisor. 1
bänkkvarteren och i korets högre liggande del utgjordes golfvet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
