Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
K.M.T OCH KONST.
sedan alla ställt upp sig skulle man sjunga psalmen: »Veni sanctc
spiritust.
Hvem som undervisat i musik, därom tyckas vara skilda
meningar. busser omtalar i sitt arbete »Uppsala» (II: 138), att enligt
statuterna skulle en af de tre »Matheseos Professorerna» undervisa i
musiken, optiken och mekaniken», och han uppfattar detta så, att
en af dessa professorer skulle vara musiklärare. Något sådant
behöfver i och för sig ej förefalla oss omöjligt, ty vi veta ju, att längre
fram på 1600-talet Harai.d ValleriüS på samma gång varit
professor i matematik och fysik samt director musices. Huruvida dock
universitetsstatuterna för denna tid (1620-talet) verkligen afsett
musikundervisningens förenande med professorsplatsen i fysik, synes oss
dock tvifvelaktigt. Busser hänvisar till statuterna af 1626 kap. 18,
där det heter: »Secundus Mathematicorum erit Archimedæus, qui
docebit Musicam .. . opticam .., & Mechanicam». Genom
sammanställningen af musiken med optiken och mekaniken ser det snarare
ut som »musica» skulle motsvara hvad vi kalla akustiken och således
vara en afdelning inom fysiska vetenskapen. Äfven hos
vetenskapliga författare på 1600-talet ha vi talrika exempel pä, att akustiken
kallats »musica» (Mersenne m. fl.).
1 prästerskapets betänkande af den 10 sept. 16171 omtalas
»Professor Matheseos, som läser Arithmeticam och Geometriam,
Opticam och Mechanicam»; detsamma upprepas i betänkandet af d. 20
mars 1620,2 utan att i någotdera fallen musiken blir nämnd. Först
i Johan Skyttes utkast till ordning 1620 omnämnes:3 »Mathematici
skola wara tree ... Then andre, som är Archimedeus skal wara
för-plichtat at [läsa] sådana authores, som om Optica, Musica,
Isorro-pica och Mechanica handlat och skrifwit hafwa.» Man torde
observera, att här står endast, att professorn skulle föreläsa »musikaliska
authores». Man vore då frestad att tänka på de gamla grekiska
musikförfattarne Aristoxenos, Nicomachos, Aristides m. fl., eller
romerske som Boethius, men någon lätt tillgänglig tryckt upplaga
af de grekiska musikförfattarne fanns vid denna tid ännu ej, och
först Meiboms arbete af 1652 afhjälpte denna brist (Uppsala
bibliotek köpte Meiboms bok först 1656). Busser omtalar pä annat ställe
(Uppsala II kap. Il) bibliotekets böcker, och nämner då »några af de
fordna Grekers uti Mathesi, Musiken och Physiken». Huru än »iiiu-
’ Annerstedt: llandl. I: 141 f.
2 Ibid. 149 f.
3 Ibid. 166.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
