Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
KUI.T OCH KONST.
som i San Michele hafva vi i S:t Avit i Orleans och i katedralen i Auxerre.
Jag tror dock ej, att det på denna grund skall falla någon in att bevisa
»frändskap» mellan dessa båda sinsemellan eller emellan dem och S. Michele.
Vi hafva åter andra sätt, hvarpå de romanska byggmästarne visat sin
esprit d’arrangemetit i denna punkt. Så är t. ex. Wipertikryptan i
Quedlinburg »schackbrädmässigt» indelad i småkvadrater, men hvalfven äro icke
krvsshvalf utan lunnhvalf och fortsätta in i apsis — det mellersta såsom
ett hnlfkupolhvalf och de båda yttre såsom ett rundt’apsis löpande
halftorus-formadt tunnhvalf. Samma anordning finna vi i Vilhelm Eröfrarens kapell
i Towern.
I Viborg har man åter på ett annat sätt sökt jämka. Där äro alla
småkvadraterna uttänjda på längden i öster och väster för att undvika
den gyttring af kolonner och de många olika och skefva bågar, som den
regelrätta schackbrädindelningen medför närmast korrundningen.
Efter hvad jag kunnat utleta har således det lilla Trani äran af att
utgöra det enda befintliga exemplet på hr Weibulls »allmänna krypttyp».
Hr Weibull förutsätter kunskap hos kommande kritici. Kunskap är en
god sak äfven hos historieskrifvaren. Och han bör därutöfver äfven
hafva en smula blick för de förhållanden han vill skildra och
systematisera.
Att den uppdelning i småkvadrater, som i Lunds krypta genomförts,
skulle förklaras eller bättre förstås genom det förhållande, att man icke
ansåge korsarmarne ursprungligen byggda för att öfverhvälfvas, det går öfver
min horisont. Äfven vill jag här tillbakavisa hr Weibulls påstående, att
Brunius i hans senare år och Löffler skulle ansluta sig till en sådan mening.
Löffler har i hvarje fall ej i tryck uttalat densamma, och ang. Brunius vill
jag blott hänvisa hr Weibull till att genomläsa dennes mycket utförliga
bevisföring for hvalfteorien i hans uttalande till domkyrkorådets protokoll af
den 29 februari 1864, där han bl. a. säger: »Jag var den förste, som
1836 bekantgjorde denna iakttagelse (att hängkolonnetterna i hvalfven
ej voro ursprungliga) och yttrade, det man möjligtvis kunde däraf förmoda,
att mellanskeppet och tvärbyggnaden samt koret ursprungligen haft platta
trätak. Jag har likväl icke då vågat hysa en dylik förmodan utan fast
hällre ansett, att nämnda partier ursprungligen haft takhvalf» —- — —
och längre fram: »Vid rifningen af södra korsarmen för ombyggnad af
densamma visade sig- pä det solklaraste att där ursprungligen funnits
takhvalf, och hvarken där eller annorstädes öfver takhvalfven visa sig murarna
vara sådana, att de uppburit något bjälklag eller trätak.» Hr Weibull skall
fåfängt söka visa, att Brunius senare ändrat mening i denna fråga.
i *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
