Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOTTLÄNDSKA FORSKNINGAR.
169
ju bruka vara lika till vänster och höger om samma ingång, differera
här högst betydligt. Dock är själfva ornamentet likt sig i båda
kapitälraderna. Det ser ut. som om mästaren velat göra bättre, att
han funnit högra raden för klumpig. Såsom nu portalen är, erinrar
den om arkitektoniska mönsterkopparstick, där de båda hälfterna
framställa alternativa lösningar af samma problem. Det är
anmärkningsvärdt, att Ekebyportalen (fig. 5) ä rostets nedre ändar har (nu
afbrutna) vattenkastarefigurer. Dylikt var vid 1200-talets slut en
nyhet i Gottlandsarkitekturen. På den med Ekebys så nära besläktade
Lokrumes 4:e period hade tornet i sitt ursprungliga tillstånd dylika
vattenkastare i sina fyra öfversta hörn (finnas nu delvis kvar på
kyrkogården). Arkitekten i Ekeby, förtjust i denna nymodiga prydnad,
anbringar den på portalens röste, då han icke har tillfälle att bygga
ett torn.
Vi ha nu konstaterat 4 perioder, hvaraf den 2:a ligger vid
närheten af 1255. Det vid Lokrume enligt artikeln i förra häftet fästade
ärtalet 1277 bör alltså tillhöra perioden 3 eller 4. Skulle perioden
3 helt ha afslutat sitt verk. måste årtalet tillhöra denna. Ty det går
näppeligen att fä rum med perioden n:o 2:s invigning, period n:o 3:s
byggning och invigning, föråldrande, rifning och period n:o 4:s
byggning och invigning inom åren 1255—1277.
Skulle åter perioderna 3 och 4 enligt den ofvan gjorda
gissningen sammanfallit till tiden, men skilt sig genom olika mästare,
sä tillhör året 1277 i stort sedt båda perioderna, men närmast n:o 4.
Jag är dock böjd att antaga det förra fallet, då alltså Lokrumes
byggnadshistoria tabellariskt uppställd skulle blifva denna:
I. Före 1255. Romansk kyrka af huggen sten med ytterst små
fönster i långhuset tätt under taklisten. Norra långhusmuren
med dess yttre fönsternischer och öfre delen af långhusets
öst-gafvel bevarade.
II. Omkring 1255. Det nuvarande koret tillkommer.
Rektangulärt med kolonetter i hörnen och rundstafviga hvalfsträlar.
Ett rundbågigt korfönster. Rundbågig portal med två små
trissor å innersta bågen. Hela detta kor kvarstår.
III. 1276. Nämnda kor kompletteras med ett rektangulärt
långhus med midtkolonn och fyra kvadratiska krysshvalf. Kvar:
långmurarna med ett, något förändradt, fönster invid ingången;
portalen (nu flyttad till tornet), har naturalistiskt löf å kapitälen
och ring å rundstafvig arkivolt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
