- Project Runeberg -  Kult och Konst. Tidskrift för hymnologi, kyrkomusik, kyrklig bildande konst samt liturgiska frågor i allmänhet / Häfte 1-4 1908 /
191

(1905-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TVÅ NV A PSALMBOKSFÖRSLAG. 18/

blott i en som nödvändig förmodad uniformitets eller »normalstils»
intresse. J. synes mig mer än någon föregående
psalmboksförbätt-rare ha gjort ingrepp på grund af sådan missförstådd
uniformitets-sträfvan, ehuru han annars dock visar sig ha en historisk blick på
psalmboken.*

Hvad de öfriga, de mera reella, synpunkterna för revisionen
angår, kan man ju med vida större sympati betrakta J:s åtgöranden,
eftersom det här gäller religiös sanning, sammanhang och historisk
trohet. Särskildt förtjänstfullt är, att han, där så kunnat ske, med
trogen och trägen flit vid revisionen tillämpat det »historiska
förfarande», som äfven jag flere gånger, speciellt i min skrift om Evers’
psalmboksförslag (s. 28 ff.), framhållit såsom öfverensstämmande med
sunda kritiska grundsatser. En ändring får då mången gång
karaktären af ett bevarande, ej ett bortskärande. Äfven där ett sådant
förfarande ej varit möjligt, såsom i modernare psalmer, af hvilka
blott en afifattning föreligger, har J. i det hela gått till väga med
omsikt och grundlighet (sä har han noga tagit reda på och begagnat
andras kritik) och nedlagt prisvärd möda och talang på deras
förbättrande.

Icke desto mindre måste jag från min ståndpunkt beteckna
äfven denna sida af hans revision såsom ett uttryck af öfverdrifven
finkänslighet och ängsligt felfinneri. Pä hundratals ställen äro
obehöfliga andringar vidtagna, i den omfattning, att det flerstädes är
nästan omöjligt att känna igen sin psalmbok, äfven om ett stort
antal psalmer påträffas under sina gamla nummer. Det går ju an, när
dessa ändringar i det hela äro förbättringar eller åtminstone icke
försämringar, men hvad skall man väl säga om de många, som äro
försämringar i det ena eller andra afseendet: Jag anser mig skyldig
att med några exempel styrka den sista satsen. I 244:4 har vår
psalmbok insatt »motgångs bölja» och »dimmor» i st. f. originalets
»satan», som J. därför återinfört, dock i sällskap med flere språkliga
svagheter: mörkrets välde (hvad menas därmed?) säges vilja usla
ned» människan, men liksom »satan själf» nödgas fly med skam» (är
det sålunda en person?), till hjälpa fram saknas objektet dig, som
ej kan lånas från adverbialet dig i föregående versrad. I 219:5,
314:5 och flerstädes har insatts det språkligt stötande (älska) för

* Hvad som i stilistiskt afseende minst tilltalar mig i vår psalmbok, ärtlen
hög-trafvande, för gemene man svårfattliga diktion, som förekommer i vissa psalmer, med
vändningar sådana som: Vanmakt tecknar vara spår. Denna rad står emellertid kvar
hos J. och har t. o m. i 12 (^ 19 W): t framkallat imitationen: Sanning tecknar
dina fjät. Jag skulle gärna vilja höra J:s förklaring af denna versrad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kult-konst/1908/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free