Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
KUI.T OCH KONST.
I hvilket fall som helst torde man få hoppas, att revisionen måtte verkställas
enligt sådana sunda principer, att med pietetsfull konservatism i tillvaratagandet af
gammalt godt förbindes en fördomsfri vidhjärtenhet vid tillgodoseendet af nutida behof,
och att allt nyupptaget material må i möjligaste måtto äga den äkta kyrkopsalmens
ädla och gedigna egenskaper (jfr vår artikel i >Kult och Konst», årg. 1907, sid. 29 ff.,
»Kyrkopsalmen och den andliga visan»).
I likhet med prästerliga afdelningen afböjde kyrkomötet motionärens hemställan
angående uppdrag för dem, som verkställa psalmboksrevisionen, att tillika föranstalta en
koralbok. Häremot torde i visst hänseende intet vara att anmärka. Utarbetandet af
en ny fullständig koralbok kan nämligen ej gärna ske, förrän den nya psalmboken
föreligger fix och färdig samt af kyrkomötet och K. M:t vederbörligen antagen.
Däremot borde, efter vårt förmenande, i samband med psalmboksrevisionen äfven
lämpliga melodier till resp. psalmer förslagsvis väljas och i melodiskt-rytmiskt hänseende
formuleras. Psalmboken är ju en folklig unison sångbok. Till en sådan höra med
nödvändighet både sångtexter och sångmelodier. Dessa böra lämpa sig väl för
hvarandra, så till allmän karaktär som i viss grad till texternas och melodiernas formella
detaljer, dock utan väsentligt intrång på melodiernas berättigade musikaliska
själfständighet. Nu äro melodierna härvidlag i de allra flesta fall förut gifna folkmelodier,
som dock ofta föreligga i olika melodiska och rytmiska varianter. En högst viktig,
men ofta svår uppgift föreligger då ock, dels att träffa det rätta melodivalet, dels att
lämpa texterna för melodierna och — i viss mån — melodierna till texterna.
Sådant förutsätter lika nödvändigt, att den kyrkomusikaliska sakkunskapen har sin
egen medverkande representant och rådgifvare vid psalmbokens utarbetande, och denne
bör helst äfven äga humanistisk och hymnologisk bildning. En dylik kyrkomusikalisk
rådgifvare och medarbetare insattes också i den kommitté, som fick i uppdrag att
revidera den gamla svenska psalmboken af 1695: först filosofie magistern, sekreteraren i
Musikal, akademien 1’ehr Frigel, efter hans undanträngande kapellmästaren J. C. F.
Haeffner. Den senares tyska nationalitet, obekantskap med melodiernas ursprungliga
folkliga form och oböjliga dogmatism i fråga 0111 melodiernas stela utjämnade form
blefvo högst ödesdigra för den svenska psalmsången.
För en lycklig lösning af psalmsångsfrågans musikaliska sida hålla vi fore, att en
psalmboksrevision, ett utarbetande af en delvis ny psalmbok bör i våra dagar icke
kunna tänkas utan en ständig intim samverkan med fullt, sakkunnig kyrkomusiker.
Skulle psalmboksrevisionen komma att verkställas utan sådan samverkan, innebure det
ett missgrepp, som vore högeligen att beklaga. Utarbetandet af den fullständiga
koralboken.p det blir, såsom ofvan är sagdt, en senare uppgift, som i betraktande af
divergerande meningar bör utföras af en särskild kommitté af kyrkomusikaliska fackmän,
representerande dessa olika meningar. (Jfr vår artikel i »Kult och Konst»,
dubbelhäftet 1905: > Vår största kyrkosångsfråga>.)
R. AT.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
