Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Luleå — Sveriges största malmhamn - Lund — ett sydsvenskt bildningscentrum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2204 LUND ____________________________________________________________.
Den gamla marknadsplatsen
Luleå låg io km nordväst om
den nuvarande staden. Då
större fartyg inte kunde lägga
till där och de varor, som
skulle skeppas, alltså måste
lastas om, flyttades staden 1649.
Större betydelse som
handels-och sjöfartsstad fick den först
efter bottniska handelstvångets
upphävande på 1760-talet. Det
nuvarande centrum är helt
nybyggt efter en förhärjande
eldsvåda år 1887. Bilden visar ett
parti av Storgatan.
centrala Luleås björkplanterade gator och
övervägande tvåvånings trähuskvarter; bl. a. ligger här
stadshuset, läroverket, riksbanken, posten, teatern,
Handelsbankens palats m. fl. framträdande byggnader.
Nästan på alla håll utbreder sig vatten, kring själva
»pjäx-an» Lulefjärden (med StadsvikenochGråskälfjärden)
och öster om densamma Skurholmsfjärden. Men
Luleå omfattar numera avsevärt mer än de skildrade
centrala delarna. Malmtågen på vår berömda malmbana
rullar förbi själva staden ned till Svartöstaden
(införlivad med Luleå 1933), som sedan slutet av 1880-talet
är de lappländska malmfältens svenska exporthamn.
Men även norrut har Luleå utlöpare. Hela skogar av
rykande skorstenar anger här Notvikens, Bergvikens,
Mjölkuddens, Karlshälls och Karlsviks
industriområden. Mycket pengar har nedlagts på hamnen och
järnvägarna för att tillförsäkra Luleå en rangplats som
industri- och sjöfartsstad. Men den norrbottniska
träindustrins svårigheter har hårt drabbat Luleå,
var
igenom malmutförseln blivit av dominerande betydelse
inte blott för hamnens ekonomi utan även för stadens
och länets näringsliv. En ny storindustri har
emellertid Luleå fått i Norrbottens järnverk, ett statligt bolag
grundat 1940, vars elektriska tackjärnsverk och
elek-trostålverk utbyggts successivt under senare år.
Luleå låg ursprungligen där nu Gammelstaden är
belägen, flyttades 1649 till sin nuvarande plats och
fick då sina privilegier bekräftade. Under bottniska
handelstvångets tid utvecklades staden obetydligt men
började efter dess avskaffande under 1700-talet
tillväxa som sjöfarts- och handelsstad och
uppblomstrade i synnerhet då den blev utskeppningsort för malm.
År 1856 efterträdde Luleå Piteå som residensstad i
Norrbottens län, och blev 1904 säte för biskopen i Luleå
stift.
Folkmängden uppgick 1805 till 947 inv., 1880 till
3 120 inv., 1900 till 9 484 inv., 1920 till 10 545 och var
i jan. 1954 27012.
ETT SYDSVENSKT BILDNINGSGENTRUM
Lund är för Sydsverige vad Uppsala är för
Nord-och Mellansverige: ett förnämligt kultur- och
bild-ningscentrum av vördnadsvärd ålder. År 1060 blev en
engelsman Henrik biskop i Lund, och på 1080-talet
började där uppföras en domkyrka. Länge dröjde det
inte, förrän Lund var hela Nordens kyrkliga och
kulturella medelpunkt, vilket det sedan förblev
medeltiden igenom.
Kort efter år 1100 upphöjdes staden till
ärkebiskopssäte, och den förste ärkebiskopen, Asker, lät helt om-
bygga katedralen under ledning av arkitekten
Dona’-tus. Huvudaltaret i kryptan invigdes 1123, men först
22 år senare stod hela kyrkan färdig med undantag
av tornpartiet. Högaltaret i Nordens äldsta
ärkebis-kopskyrka invigdes sålunda 1145 av dåvarande
stifts-chefen Eskil. Kyrkans byggnadsstil är romansk,
grundplanen vittnar om germanskt, ornamentiken om
lom-bardiskt inflytande. Först i senare delen av 11 oo-talet
tillbyggdes västtornen, i vilkas utsmyckning en
anglo-normandisk påverkan tydligt kan iakttagas. Två av
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
