Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Prag — en omstridd kulturstad - Tjecker och tyskar i Prag - Gamla och nya staden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 73° PRAG
staden med kyrkor och praktbyggnader, även
Karlsbron påbörjades av honom liksom den stora
ombyggnaden av borgen och katedralen.
Snart uppstod tvister mellan tjecker och tyskar. De
utländska, till stor del tyska, studenterna fördrevs
1409 från universitetet, och den religiösa schism som
utbröt genom Hus’ framträdande och som förde till
husftkrigen gällde även de gamla motsättningarna
mellan tyskar och tjecker. Under denna strid fördrevs
den tyska befolkningen för en tid från Prag. Sedan
habsburgarna 1526 förvärvat Böhmens krona,
började emellertid det katolska, tyska inflytandet göra
sig allt starkare gällande, motsatsen mot de
protestantiska tjeckerna skärptes, och i Prag ägde 1618 de
tilldragelser rum som betecknar trettioåriga krigets
utbrott. Protestanternas nederlag i Böhmen medförde
ett undertryckande av den religiösa och nationella
friheten, och Prag blev åter en stad dominerad av
tyskar, medan det tjeckiska språket undertrycktes.
Under kriget plundrades staden två gånger, den
första av sachsama 1631, den andra gången stormade
svenskarna 1648 Lilla sidan, där vad som fanns kvar
av konstskatter fördes bort. Under det följande
seklet upplevde staden ånyo en blomstringstid och
praktfulla adelspalats och kyrkor uppfördes i barock.
Det astronomiska medeltidsuret på rådhuset i Prag.
Under 1800-talet vaknade den tjeckiska
nationalismen åter till liv, och Prag blev från 1848 centrum för
dess strävanden. Den starka tjeckiska invandringen
kastade samtidigt om majoritetsförhållandena i
staden, och tyskarna blev snart mindre väl behandlade.
Språkstriden stod skarp. - Efter den
tjeckoslovakiska statens upprättande utvecklades Prag snabbt, och
dit koncentrerades landets hela ekonomiska och
kulturella liv.
Det gamla Prag bestod av tre huvuddelar: Lilla
sidan (Mala strana), Gamla staden (Staré mesto)
och Nya staden (Nové mesto), vilka omgavs av
befästningar. Lilla sidan, på vänstra stranden av
Mol-dau (Vltava), ansluter sig till borgen Hradschin
(Hradcany), belägen på en höjd, som brant stiger upp
över floden. Kungaborgen, som ursprungligen
stammar från 800-talet, har många gånger byggts om
främst av Karl IV, Rudolf II och Maria Teresia. Den
mest framträdande stilen är barocken, väldiga
praktfulla salar, bl. a. en av de största balsalarna i Europa,
finns där. På den innersta av de tre borggårdarna
reser sig S:t Veitskatedralen (Svarty Vit), påbörjad
1344 av Karl IV på platsen för 900-talets domkyrka
men färdig först 1929. Intill borgen ligger flera
gamla adelspalats, liksom palatsen nedanför i Mala
strana, nu mestadels upptagna av ämbetsverk eller
främmande legationer, dessutom kyrkor, kloster och
andra praktbyggnader. Mot norr omges Hradschin
av vidsträckta parker; även den söderut belägna
bergkullen Petrin (322 m ö. h.) intages av väldiga parker
och trädgårdar, som särskilt när fruktträden
blommar på våren är utomordentligt vackra och erbjuder
praktfulla utsikter över stadens vimmel av hus och
trädgårdar, över vilka höjer sig de torn som
förskaffat Prag namnet »de hundra tornens stad».
Nedanför borgen och Petrin är Lilla sidan inklämd mellan
höjderna och floden. Den utgjorde under medeltiden
och framemot våra dagar högadelns stadsdel och är
fylld av ståtliga adelspalats och kyrkor, omgivna av
terrasserade trädgårdar och parker. Mest bekant är
det wallensteinska palatset, uppfört 1624-30 i
barock med stor trädgård och loggia. Det berättas, att
Wallenstein för att få plats för sitt palats, som även
inrymde kaserner för hans stora livgarde, låtit riva
ned flera kvarter, bebodda av ett tusental personer.
Gamla och nya staden
Staré mesto, där i norr judestaden (Josefov) är
belägen, omgavs förr av murar och bevarar i stort sett
sin medeltida stadsplan. Detta var främlingarnas
stadsdel, bebodd av tyskar och andra utlänningar.
Förutom ett stort antal kyrkor och palats märks här
vid gamla salutorget stadens gamla och nya rådhus
och det väldiga Husmonumentet. Av de gamla
murarna återstår Kruttornet, sammanbyggt med det
moderna stadshuset. Karakteristiskt för Prag är, att
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
