Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Succedera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SUCCEDERA
SUK, JOSEF
till konsumenterna. 2046. Statliga
subventioner har under
efterkrigstiden i Sverige främst förekommit i
fråga om jordbruksprodukter och
bostäder.
Succede’ra [sukse-] (lat. succed’ere),
efterträda. — Successio’n,
efterträdande.
Succés [syksä’], fr., framgång, bifall.
— S. pyramidal’, kolossal framgång,
jättesuccé.
Successio’nsordning [-ks-], författning
angående tronföljden i ett land.
Sveriges S. är av år 1810 och utgör
en av de fyra grundlagarna, 1461.
Successi’v [suk-], på varandra
följande. — Successi’ve, efterhand,
småningom.
Successi’vbildning, tillvägagångssätt
vid bildande av aktiebolag, varvid
stiftarna blott teckna en del av
aktiestocken, medan allmänheten
in-bjudes att teckna återstoden »efter
hand».
Succina’t [suksi-], bärnstenssyrans
salter och estrar.
SuccLsa, se Väddväxter.
Su-chou. 1. Stad i provinsen Kiangsu,
ö. Kina, vid Kej sar kanalen, 260 000
inv. Genomskäres av talrika
kanaler (»Kinas Venedig»). Universitet.
Sidenindustri. — 2. Officiellt
Tsien-tsüan, stad i n. Kina, provinsen
Kansu, nära Kinesiska murens v.
ändpunkt. 25 000 inv.
Karavancentrum, 1995 K.
Suchumi [socho’mi]; huvudstad i
sovjetrepubliken Abchasien, Georgien,
vid Svarta havet. 36 000 inv. 1939.
Berömd kurort med stor tobaks-,
vin- och trädgårdsodling.
Suchy, Jaroslav (f. 8/7 1915),
österrikisk violinist, blev 1950
konsertmästare i Stiftelsen Malmö
konserthus. Han har även uppträtt som
solist och kammarmusikspelare i
Sverige och utlandet.
Suckarnas bro (ital. Ponte dei
Sos-piri), den övertäckta bron från
Dogepalatset till statsfängelset i
Venedig, 3663.
Sucka’t (lat. suc’cus, saft), skalet av
den äkta citronen eller
pompelmu-sen, kokade och förvarade i
sockerlag. Användes som smakämne i
bakverk o. dyl.
Suckling, sir John (1602—45), engelsk
skald, hovman och krigare.
Tjänstgjorde bl. a. en tid i Gustav Adolfs
armé. Hans till största delen postumt
publicerade dikter ställa honom i
främsta ledet bland
kavaljerspoe-terna.
Sucksdorf, Arne (f. 1917),
kortfilms-regissör med naturskildring som
specialitet. Han ingjuter i sina
dokumentärfilmer en personlig
poetisk livsåskådning. Bland hans
filmer märks En sommarsaga (1941),
Gryning (1944), Människor i stad
(1946), En kluven värld (1948), Det
stora äventyret (långfilm 1952).
Suckulen’ter, saftväxter, äro
xerofy-ter med vatten upplagrat i bladen
eller stammen. S. förekomma inom
olika familjer, i synnerhet fetblads-,
kaktus- och törelväxter, 1922.
Sucre [so’kre], formellt huvudstad i
Bolivia, i Anderna, n.ö. om Potosi,
2 600 m ö. h. 40 128 inv. 1950.
Universitet, grundat 1624, och
ärkebiskopssäte, 135 K, 450.
Suda’n, en av Afrikas huvuddelar,
belägen mellan Sahara i n., Atlanten
i v., Kongobäckenet i s. och Röda
havet i ö. Ca 5 milj, km2, ca 12,1
milj. inv. 1951. Till största delen ett
savannaområde, i n. stäppartat, i s.
ganska skogrikt. Jfr
Anglo-egyptis-ka Sudan och Franska Sudan, 24 K
3294.
Suda’nnegrer, jämte bantunegrerna
den ena huvudgruppen av de
afrikanska negrerna, bo huvudsakligen
i Sudan, enhetlig grupp endast i
språklig mening, 22, 1168.
Suda’rium, lat., svetteduk, liturgiskt
plagg, fäst vid den katolske
biskopens stav, ursprungligen för att
skydda denna för beröring med
blotta handen, sedan endast
dekoration. Medeltidssvenskt namn: skåt.
Sudermann [so’-], Hermann (1857—
1928), tysk författare, känd bl. a.
genom den delvis självbiografiska
romanen Sorgens fé (1887, sv. ö.
1891), dramerna Ära (1889, sv. ö.
1890) och Hemmet (1893, sv. ö. s. å.).
Sude’tema, bergssträckan mellan Elbe
och Oder på gränsen mellan
Böh-men och Schlesien i Polen. 275 km
lång. Högsta topp Schneekoppe,
1 603 m ö. h., 2691 K, 3489.
Sudettyskar, benämning på den
tysktalande befolkningen inom
Tjeckoslovakien. Spelade viktig roll vid
den tyska annexionen av
Tjeckoslovakien 1938—39. Utvisades efter
andra världskriget till Tyskland.
Su’dor, lat., svett, svettning.
Sue [sy], Eugène, egentligen Joseph
Marie (1804—57), fransk författare,
en av sin samtids mest lästa och
efterbildade romanförfattare. Hans
böcker, ursprungligen följetonger,
utmärkas av rafflande
sensationsef-fekter och ett myller av intriger
och förvecklingar, bl. a. Parisiska
mysterier (10 band 1842—43, sv. ö.
1844), Den vandrande juden (1844
—45, sv. ö. 1945).
Sue’cia, latiniserat namn på Sverige.
Sue’cia anti’qua et hodier’na (lat.,
Forna och nuvarande Sverige),
topografiskt planschverk med över
500 kopparstick över
stormaktstidens svenska städer, förnämligare
byggnadsverk och fornminnen,
utgivet av E. Dahlbergh under
1600-talets senare hälft. Kopparsticken
till de av Dahlbergh utförda
teckningarna utfördes först i Paris,
senare av till Sverige inkallade
holländare. Verket var färdiggraverat
1715, nya upplagor ha flera gånger
utgivits, senast 1924.
Suède [syäd’], La S., franska namnet
på Sverige.
Suess [sys], Eduard (1831—1914),
österrikisk geolog, professor i Wien
1867—1901, har spelat en
utomordentligt viktig roll i den moderna
geologins utveckling, utgav bl. a.
Die Entstehung der Alpen (1875)
och Das Antlitz der Erde (1883—
1909), 214, 1878.
Sueto’nius, Tranquillus Gajus (d.
omkring 140 e. Kr.), romersk
historieskrivare. Bekant för sina ej
alldeles pålitliga men mycket
underhållande kejsarbiografier.
Sue’z, stad i n. Egypten vid s. änden
av Suezkanalen och Suezviken av
Röda havet. 108 000 inv. 1947. Dess
moderna hamn, Port Ibrahim,
an-löpes av fartygen, som passera
Suezkanalen, och är även krigs
-hamn, 122 K, 769.
Sue’zkanalen, förbindelseleden över
Sueznäset mellan Port Said vid
Medelhavet och Suez vid Röda
havet. Nivåkanal utan slussar. 168
km lång, 12—13 m djup, 95—160
m bred i vattenytan. Anlädes
under ledning av fransmännen 1859—
69. Enligt konvention av 1888
öppen för alla fartyg såväl i krig som
fred. Passerades 1952 av 12 168
fartyg, 1241 B, 3295 B.
Sue’znäset, näs mellan Medelhavet
och Röda havet. Se Suezkanalen.
Sue’zviken, vik i n.v. delen av Röda
havet.
Suffisans’ (lat. suffic’ere, räcka till).
självgodhet, dryghet. — Suffisant’,
självgod.
Suffix’, stavelse, som tillfogas i
slutet av en ordstam. Jfr Affix.
Sufflé (fr. soufflé, uppblåst),
maträtt, en luftig, lätt pudding av
äggvitor som vispats till skum och
blandas med hackad eller skivad
frukt, kakaopulver e. dyl. och
socker till efterrätter eller med ost
e. dyl. till mellanrätter och gräddas
i ugn.
Suffle’ra (fr. souffler, tillviska), vid
en teaterföreställning lågmält
föreläsa replikerna åt en skådespelare
efter manuskriptet, då minnet
sviker honom. — Sufflö’r, sufflö’s,
person som sufflerar. S. har sin
plats i sufflörluckan, en
fördjupning av prosceniets golv, täckt med
en halvrund, välvd överbyggnad.
Suffolk [saf’ak], två grevskap i ö.
England. 1. East-S. [i’st-], 2 555 km2,
328 200 inv. 1954. Huvudstad
Ips-wich. — 2. West-S. [oest-], 1582
km2, 124 500 inv. 1954. Huvudstad
Bury Saint Edmunds, 3273 K.
Suffraget’ter (lat. suffra’gium,
romersk term för rösträtt och dess
utövande), före den kvinnliga
rösträttens införande beteckning på
kvinnor, som ofta med våldsamma
metoder sökte genomdriva en
röst-rättsreform, t. ex. i England genom
hungerstrejk, 2104.
Sugdiken, grendiken som leder vattnet
till stamdiket i ett täckdikessystem.
Sugfiskar, familjen Cyclopter’idae
bland de kindpansrade fiskarna, ha
bukfenorna omvandlade till en
sugskiva. Hit hör sjuryggen, slemsuga
-ren och sugfisksläktet, Lip’aris. —
Vanliga S., L. lip’aris, längd 10 cm,
finnes vid västkusten samt som
relikt vid ostkusten till Bottniska
viken. — L. monta’gui, längd 10 cm,
västkusten, 979.
Suggere’ra (lat. sugger’ere), inge,
kraftigt påverka. — Suggesti’bel,
påverkbar. — Suggestibilite’t,
påverkbarhet. — Suggesti’v,
tankeväckande, fantasieggande.
Suggestio’n, den psykiska process
varigenom en person förmås att tro
något utan tillräckliga sakliga
grunder. Självsuggestion och
massuggestion äro utomordentligt viktiga
faktorer vid människornas
handlande, 1672, 2763.
Sugillatio’n, »blåmärke», blödning
under huden.
Sugmaskar, Tremato’da, en ordning
bland plattmaskarna med en eller
flera sugskålar och
generationsväxling. S. äro dels yttre parasiter hos
vattendjur, dels inälvsparasiter, som
kunna framkalla sjukdomar hos
människor och husdjur.
Levermasken, Fasci’ola (Dis’tomum)
hepat’-icum, förorsakar leverröta hos får,
sällan hos människan, 2272.
Sugning, grepp i brottning, som sker
från underläge, antingen som parad
eller anfall. Den underliggande
»suger tag i» den anfallandes ena hand,
nacke eller dylikt och söker rulla
honom runt, 512.
Sui-fu eller Süchou, stad i provinsen
Sickuan, v. Kina, vid
Yang-tsi-Kiang, 100 000 inv.
Su’i gen’eris, lat., i sitt slag.
Suisse [syis’], La S., franska namnet
på Schweiz.
Sujet [sysjä’], fr., ämne, stoff, motiv.
Sujett [sysjät’] (fr. sujet, undersåte),
medlem av teatertrupp.
Suk, Josef (1874—1935), tjeckisk
tonsättare, blev 1922
kompositionslära-re och 1930 direktör för
musikkon-servatoriet i Prag. I sina verk
anknyter S. till sin svärfar Dvoraks
4874
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
