Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om kratern vid Canyon Diablo, Arizona, och dess samband med meteorjärnsfallet på samma plats, af Hj. Sjögren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242 VETENSKAPSAKADEMIENS ÅRSBOK, 1911,
I de intressanta kemiska undersökningar, som Moissan
offentliggjorde år 1904, påvisade denne forskare, att kolet
förekommer i åtminstone trenne olika modifikationer, näm-
ligen dels amorft och dels såsom grafit och som diamant. I
de olösliga återstoderna af järnet fann han likaledes ett grönt
mineral i hexagonala prismor, hvilket vid undersökning visade
sig vara en såsom mineral förut okänd förening mellan kol
och kisel (carborundum), för hvilken Kunz sedermera till ära
af dess upptäckare föreslog benämningen moissanit.^ Knap-
past torde något järn af meteoriskt ursprung hafva blifvit så
ingående undersökt som detta. De med säkerhet påvisade
mineralogiska beståndsdelarna hos Canyon-Diablojärnet äro
följande:^
Nickeljärn
:
kamacit,
plessit,
taenit
;
Fosforjärn :
schreibersit,
rhabdit,
ett* svart, obestämdt fosforjärn;
Järnkarbid
:
cohenit,
grafitiskt järn (?);
Järnsulfid
:
troilit;
Järnklorid:
lawrensit;
Kolkisel:
moissanit (Moissan);
Kol:
diamant, färglös, gul och svart,
cliftonit,
amorft kol,
grafit;
Silicium (Tassin);
Platina (Mallett);
’
American Journal of Science, Vol. 19, s. 396, 1905.
’ Denna lista anföres efter P. G. Merrill, 1. c. sid. 483.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
