Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C 105 )
mennifkan i ftånd att verka oafhängigt af
naturens krafter, pä den ena fidan, och känflan af
vart beroende af defla famma naturkrafter, på
den andra, till den grad förutfätta hvarannan,
att den fednare, utan att brytas emot den förra,
fjelf icke äger i föreftällningcn något beftånd?
Ifrån den fida Grekifka religionen innom fig jelf
förädlades, kunde den ej heller i någon punkt
af fin utveckling träffa på idéen af en
genomgripande Förfyn: hvarken tillät den rådande
principen i denna religion en fådan idealifk
famman-fattning, fom fkulle i litt väfende hafva förftört
de infkränkta magter, emellan hvilka den
förgu-dade naturens lif i fjelfva verket var fördeladt:
eller finner man, att den nationela religionen af
de högre begrepp, hvartill Grekernes
philofo-phie efter hand upplyftade fig, antog någon
vä-fendtlig förändring i fin form. Och fiutligen
fkulle man kunna tvifla, om äfven det raeft
utbildade begrepp om en Förfyn fkulle förmå
utplåna det närmare vittnesbörd naturen i
föreflälf-îiingen af ett öde fynes hafva gifvit fin egen
verkningsförmåga, Således ftannade Grekifka
religionen i den flutfatts, att ödet, fåfom menfkliga
förmågans oöfverftigliga gräns, i fig fjelf blindt och
oförfonligt, beherrfkar naturen och händelfernas
lopp och all handlings yttre följd: att Gudarne
fjelfve äro ödet underkafiade, men med det
famma defs högfte och närmafie tjenare ; ftränga
väktare öfver den fkarpt fkurna gräns, fom ifrån det
öfver*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
