Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 2 & 3 - 8. Svensk Litteratur - 6. Grundläggning til Metaphysiken för Seder, af Immanuel Kant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
174 po
frångt. bevisligt at alla viljans determinatioher
uppkomma af en rörelfeprincip fom verkar til nå->
got af erfarenheren gifvit åndamål. Det ytterfta
bland deffa af erfarenheten gifna åndamål, torde
altid vara det egna: Sällhetens njutning. Naturens:
vishet varat inefluta under detta högta egna
ändamålet, andra; vål och mennifkans egen mora=
Nfka follkomlighet.
En korrt anmerknifg i förbigående om. erfaren.
heten, efter detta ord föll ur pennan. Man kan aldrig
nog ofta, eller för mycket, fåger Autor, varna för
den liknöjdhet eller det liga tänkefätt; fom fi ger
na letar efter priscipen för feder bland de driffjäs
drar och lagar: /om i erfarenheten jörekomma. En
ganika god och nödvåndig princip för feder, fynes
mig likvål kårleken til mennifkovål. Emedlertid ut-
röne vi ej denna princip utan genom erfarenheten
af våra egna invetes driffjädrar, och kunne utom
den: utvertes erfarenheten aldrig kånna dets föres
mål, Denna uppnerkfamhet på vår egen invertes
och. vtvertes erfarenhet, år då hvarken et bevis
af liknöjdhet, eiler af iåga tankefått. Den fynes
mig få mycket miadre vara, hvad Autor påtår. al-
deles onyttig för moraliteten, eller rent af förförane
de derför, fom moråliteten vore, utom den, hos måns
gen omöjlig. Ty hvad år förnuftet annat hos de
flesta mennifkor, in reglor om det råtta, famlade
ur erfarenheten? Den fNutgåfva fom hos dem fåm.
manbinder defs uppgifter, låmnar dem af fig fjelf
inga reglor../ Deril behåfs’ alt för mycken tanke:
”Öfning, Om nu erfårenhetens låror aldeles åro de
fanima med det adtra&&a förnuftets; är det ej, för
faken, lika mycker hvarifrån de håmtas , och bättre
för fammanlefnaden at man tror dem beftåmda för defs’
vål? Kanfke dkall Philofophien: en dåg tro aldeles
detfamma, - Autor här velat, tvifvelsutan, Ey
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
