Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Spridda drag ur Julius Cesars lif. Af Ingvar Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
romerska rikets många slafmarknader. Af den
återstående millionen dukade en stor del under för
sjukdomar och krigets umbäranden. Resten återsåg
efter slutadt fälttåg sina hem.
När gallerna efter tappert motstånd besegrats,
fogade de sig snart i sitt öde och tillägnade sig
med stor begärlighet den högre romerska bildningen.
Efter blott en människoålder var det keltiska
tungomålet nästan utdödt och latinet det af alla
folkklasser talade språket ända till södra Holland.
Franska krigare kämpade med stor ära i romerska
legionerna, och franska konstnärer och
vetenskapsidkare voro bland de mest framstående i riket.
I Frankrike fann Cesar tillfälle att
tillfredsställa sina alltid stora penningebehof. Detta land
har alltid varit rikt på grund af stora naturliga
tillgångar, men framför allt af invånarnes idoghet
och sparsamhet, hvari de öfverträffa de flesta folk.
Särskildt voro stora rikedomar samlade i templen,
där frommas skänker hopats under århundraden.
Cesar tog dem med svärdets rätt, riktade därmed
sig själf och sin krigshär och skickade återstoden
till Rom. Därigenom kom så mycket penningar i
omlopp, att penningvärdet i Italien märkbart sjönk.
Ett liknande förhållande inträffade ett par årtusen
senare, då Tyskland med segrarens rätt tog
Frankrikes guld, flera tusen millioner kronor, hvilkas
inströmmande i de tyska länderna likaledes åstadkom
ett märkbart penningvärdets fall.
Vid denna tid började inom den germanska[1]
världen den stora folkrörelse, som i historien är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
