Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ett hundraårsminne, den 6 juni 1809. Af Arvid Kempe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lättare än nu att på kort tid åstadkomma en
konstitution. Det var ett gemensamt drag för den
tidens författare på statslärans område, ända från
upplysningstidens filosofer på 1700-talet fram till
svärmarne under 1800-talets första hälft, hvilka ville
lyckliggöra folken med konstitutioner. Detta
gemensamma drag bestod i tron på och den fullkomliga
öfvertygelsen om, att det blott gällde att
åstadkomma en konstitution, som rätt afvägde förhållandet
mellan statsmakterna, och så skulle den passa hvarje
stat, hvarje folk. Man behöfde sålunda blott välja
mellan de mångskiftande förslagen. Det stora
misstaget härvid var, att man ej tog hänsyn till den
historiska utvecklingen och till det olikartade i
nationernas karaktär och lif. Till en ej ringa grad
skattade den norska riksförsamlingen på Eidsvold
1814 till denna villfarelse. Den författning, som den
franska konstituerande nationalförsamlingen
skapade 1791, lades i väsentlig grad till grund för
Grundloven af den 17 maj. Sålunda fick man
enkammarsystem liksom i Frankrike och en tudelning mellan
verkställande och lagstiftande makt. Mellan dessa
slog man den svaga bryggan af ett suspensivt veto,
den enda som Mirabeau med riktig insikt om faran
under oerhördt motstånd af nationalförsamlingen
lyckades genomdrifva. Men Norge hade ju ej heller
det allra minsta af egen erfarenhet på det politiska
lifvets område att bygga på.
Helt annorlunda var förhållandet i Sverige. För
1809 års män förelåg en månghundraårig utveckling
af statslifvet att tillgodogöra sig. Det
parlamentariska lifvets former hade särskildt under
frihetstiden fått en rik och mångsidig utveckling. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
