Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gräsen och deras betydelse för människan. Af Ejnar Malmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116
LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET.
lätt skiljas från starrarternas trekantiga strån.
Oftast är gräss tammen ihålig utom vid de
knutfor-migt uppsvällda lederna. Majsen och bamburören
hafva dock en icke ihålig, d. v. s. en tät stam. De
nämnda knutformiga lederna hafva, utom att de
göra strået stadigare, en annan Viktig uppgift. De
bildas nämligen af en väfnad, som lätt ändrar form,
Om grässtrået, som ju lätt sker, af blåst eller
annorledes bräckes och faller till marken, så börjar den
ledknut, som befinner sig närmast ofvanför det
bräckta stället, att tillväxa på undersidan, så att
strået rätar upp sin öfre del. Härpå beror det, att
säd, som lagt sig till följd af regn eller hagel, snart
åter till största delen reser sig upp.
Vid ledknutarna sitta också bladen fästa, ett
vid hvarje knut. Bladets nedre del utgöres af en
lång, stammen omslutande slida. Denna har till
uppgift, utom att uppbära bladskifvan, också att bilda
ett stöd och skydd för stammen, som just på
sträckorna närmast öfver ledknutarna är i stort behof
däraf. Om vi rycka af ett grässtrå, så veta vi ju,
att det brister just ofvanför en ledknut, och’ att
den del af strået, som därvid drages fram ur slidan,
är mycket lös och mjuk. Detta beror på att dess
väfnad här ännu befinner sig i mycket outveckladt
tillstånd. Det är nämligen i dessa partier ofvan
ledknutarna, som stammen tillväxer i längd.
Bladskifvan har alltid en lätt igenkänlig form:
lång, smal, hel i kanten och småningom tillspetsad,
med många jämnlöpande »nerver» samt utan något
skaftfäst direkt på slidan. Stundom är dess
väfnad hård och fast af inlagrad kiselsyra. Härpå
beror det, att man lätt kan skära sig af kanten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
