Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Reseminnen från Tyrolen. I. Av Otto Vesterlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET
därefter stannade taget vid en liten station, där jag
anmodades att stiga av. Men inte var det här
Rattenberg. På stationshuset lästes namnet Brixlegg.
Rattenberg hade vi passerat, utan att tåget där stannat.
Nu var emellertid intet annat att göra än att knoga
iväg med sakerna och söka få tak över huvudet. Jag
gick in på närmaste värdshus, "Gasthof Wolf",
beläget endast några steg från järnvägen, och där
lyckades jag också utan svårighet erhålla ett rum. Mat
skulle jag också få, men hade jag vetat, hur genomusei
mathållningen var, hade jag nog redan från början
sett mig om efter ett bättre matställe i det rätt stora
samhället, från vilket järnvägsstationen och detta
värdshus lågo en smula isolerade.
Sedan jag i det snuskiga skänkrummet, där
bordduk tycktes vara en okänd lyx, inmundigat ett slags
svart smörja, som gick under benämning kaffe, sökte
jag orientera mig en smula i omgivningarna. Var det
ruskigt och obehagligt där inne vid de nedsölade
borden tillsammans med publiken kring desamma, som
litet lömskt och misstroget bekikade främlingen, som
så omotiverat dök upp i den intima kretsen, som hade
det så gemytligt med skänkjungfrun, så var det så
mycket härligare där ute i Guds fria natur. Vart jag vände
blicken, hade jag framför mig en tavla, så underbart
vacker, att knappast den livligaste fantasi kunnat måla
en skönare. I dalen rådde den yppigaste grönska och
en brokig blomsterprakt. Fruktträd i hundradetal
stodo översållade med sina vita och skära blommor.
Nästan lodrätt höjde sig på ömse sidor om dalen de
tallbekrönta bergen, som flöto samman med de
snöhöljda alperna, vilkas vassa pikar skarpt avtecknade
sig mot det blåa himlavalvet. Vi skriva den 16 maj,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>