Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Ebbe Ulfeld. En 1600-talsprofil. Av Pehr Johnsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 LÄSNING FÖR SVENSKA FOLKET
slott. Tillika med. en annan framstående adelsman,
herr Ivar Krabbe till Jordberga, var Christopher
Ulfeld dansk fullmäktig vid gränsförrättningen mellan
Halland och Skåne 1646.
Sonen Ebbe erhöll en synnerligen vårdad
uppfostran. Efter enskild undervisning i sina föräldrars hus
kom han till Herlufsholms skola, där han fortsatte
studierna till år 1629, då han med sin broder Björn
Ulfeld bevistade riddarakademien i Sorö, varefter de
bägge bröderna 1632 anträdde en resa till Holland,
där de uppehöllo sig först vid legionshären och sedan
som uppvaktande kavaljerer vid hovet. Sedermera
fortsatte de till Frankrike, även där under någon tid
uppvaktande vid hovet, varefter de tillsammans foro
över till England. Under nära ett års tid gjorde de
där hovtjänst, varjämte de genom resor på det
grundligaste besågo landet. Efter fyra års vistelse
utomlands åtevände så de båda bröderna till Danmark.
Vid återkomsten till Köpenhamn 1636 blev herr
Ebbe av dåvarande konung Christian IV utnämnd
till hovjunkare. Han hade emellertid under sin
ungdom fått smak för resor, varför han tämligen snart
åter begav sig utomlands — vi finna honom sålunda
som kornett i kejserlig krigstjänst. Därifrån kom han
i spansk krigstjänst och erhöll konung Philip IV :s
fullmakt att vara major vid kavalleriet. I egenskap
av sådan gjorde han under slutet av 1630-talet en
resa till Italien, varvid han fick företräde hos själva
påven. Det var dåvarande Urban VIII, och
säges han icke allenast ha blivit bemött med stor gunst
och nåd av honom, utan ock av storhertigen i Toscana.
Konung Christian ansåg sig emellertid kunna ha
stort gagn och god nytta, då det gällde diplomatiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
