Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Prinsessan tyckte nog det var svårt att resa från sin
far, men hOn tyckte det var ändå svårare att stanna
under samma tak som drottningen, alltså lovade hon
att följa hingsten. När alla i slottet lagt sig att sova
smög prinsessan ner till stallet, och hingsten tog henne
på sin rygg, och så bar det i väg. När folket tidigt
nästa morgon kom för att slakta hingsten så var han
borta, och när kungen frågade efter sin dotter så var
hon också försvunnen. Han sände bud ut över hela
landet och lät lysa efter dem i alla kyrkor, men det var
ingen som sett eller hört talas om dem.
Under tiden sprang hingsten med prinsessan på ryggen
genom många länder och så kom han till en skog av
koppar. Träden, grenarna, bladen och blommorna, allt
var av koppar. Men innan de gingo in i skogen sa
hingsten till prinsessan:
»När vi nu kommer in i skogen måste du ta dig väl
till vara, så att du inte rör vid minsta blad, ty annars
kommer trollet, som äger skogen, och då är det ute
med oss båda.
Hon lovade så säkert att akta sig noga, så att hon inte
rörde vid minsta blad. Hon var så försiktig som bara
möjligt och böjde sig undan för grenarna, men det var
så trångt mellan träden, att det var nästan omöjligt att
inte snudda vid bladen. Och hur hon än bar sig åt, så
slutade det i alla med att hon fick ett blad i handen.
»Ack, ack, vad har du nu gjort», sa hingsten, »nu
gäller det att slåss på liv och död, men giv bladet väl,
så att du inte tappar det.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
