Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1918
Den stora författningsrevisionen
Debatten i första kammaren.
Var ansvaret ligger.
Ansvaret för att
vi icke sagt ett
obevekligt nej till
denna nästan måttlösa
omgestaltning av vår
författning varken
vilja eller kunna vi
undandraga oss, men
om ofärd genom
densamma bringas över
vårt land, skall skulden därför dock i
särskild grad vila på dem, som begagnat
rikets nuvarande svårigheter för att
genomdriva sina önskningar, och på dem,
som i svag undfallenhet redan från början
underminerat det berättigade
motståndet mot en alltför långt gående
författningsändring.
Ernst Trygger.
Reformen kan bli av värde.
När nu de skrankor
falla, som
meningsskiljaktligheter på
det
författningspolitiska området hittills
satt mellan den ena
och den andra, är
det min varma
förhoppning, att
samarbetet på mera reella
uppgifter hädanefter skall komma bättre
till stånd, än vad hittills i många fall
varit händelsen, då just dessa politiska
meningsskiljaktligheter i
författningsfrågan stått hindrande i vägen för ett sådant
samarbete. Går utvecklingen i den andan,
tror jag, att vi hava, med den reform vi
nu gå att genomföra, också vunnit en
fördel av bestående värde för vårt land
och för vårt samhälle.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Carl Swartz.
Jag är för allmän rösträtt.
Det finns väl ej någon här i denna
kammare, som är så kortsynt, att han
ej kunnat förutse, att kraven på
förändringar i vår
författning, som skulle
leda till politisk
likställighet för varje
myndig svensk
medborgare, med samma
kraft som
tyngdlagen förr eller senare
skulle taga ut sin
rätt. Jag har åtmins-
Knut Wallenberg.
508
tone för länge sedan insett detta. Det
är därför som jag motsatte mig den
dåliga kompromissen 1907 och
hänvisade till den allmänna rösträtten, och
jag kan först som sist bekänna, att jag
har röstat för kvinnans rösträtt. Det är
icke det för dagen rådande vädret, som
bestämmer mina åsikter och handlingar:
mina skäl ligga djupare.
Folkets röst är icke Guds röst.
På
demokratiseringens vare sig rätt
eller gagn eller ound-
> viklighet eller oöver-
= vinnelighet för
framtiden tror jag
visserligen icke mycket.
Den folkvilja
återigen, som gör sig
gällande i den
demokratiska valrörelsen, är alltför ofta en indust-
Harald Hjärne.
riprodukt av partiorganisationerna och
deras agitationsmaskiner och visar sig
därigenom tämligen oberoende av
valmännens rent personliga tänkesätt.
Därav kommer det sig också, att
demokratien så gärna slår om i plutokrati och
oligarki, ja till och med i monarki, allt
eftersom de makter äro beskaffade, som
skaffa sig herraväldet över
partiorganisationens maskineri.
Jag tror på demokratien.
Vi på den liberala
sidan, vi taga det
öde, som kan komma
att möta vårt parti
såsom parti i
framtiden, mycket lugnt.
Vi glädja oss åt
demokratiens
fullständiga seger,
övertygade om att den
svenska demokratien skall veta icke blott
att segra, utan även att begagna sin seger.
Otto von Zweigbergk.
Arbetarnas fosterlandskärlek.
Jag skulle vilja ge
hr Trygger och
samtliga herrar ett recept,
och det skulle vara:
Släpp fram detta folk
till fullständigt
medinflytande för sitt
fosterland, så växer nog
kärislan av ansvar för
detta fosterland.
Ernst Söderberg.
Jag tror icke på demokratien.
Jag tror icke på
demokratiens förmåga
att Ilyckliggöra ett
folk, allra minst den
sortens demokrati,
som det här är fråga.
om och som
sannolikt ganska fort
kommer att leda till
mässvälde. Förtryck
ovanifrån är svårt, förtryck nedifrån,
från massan, är olidligt. Det är
erfarenheten av alla tiders historia. Det beslut,
som riksdagen nu står i begrepp att fatta,
innebär att makten lägges i deras hand,
som är minst kompetenta att handhava
den. Att detta skall vara till lycka för
land och folk, det är mig ofattligt.
Hj. Hammarskjöld.
Makten ligger bäst i folkets händer.
Ja, herr talman, i olikhet med åtskilliga
talare, som här haft ordet, tror jag, att
vad som sker här i dag kommer att bliva
till det svenska
folkets lycka. Jag tror,
att landets ärenden
vila bäst i folkets
egna händer och det
är vad som kommer
att ske genom det
beslut, som
riksdagen nu snart går att
fatta.
Mot en ljusnande framtid.
Det är visst, mina herrar, att
ovädersmolnen över vårt land hava varit
skockade och tunga. Det är visst, att det
började riva i de skyarna den dag, då
utskottets kommuniké om uppnådd
enighet kom. Jag vill icke påstå, att allt skall
bliva ett ideallandskap i månljus och
stjärnglitter, om nu
detta beslut fattas
och kommer till
utförande. Men vi hava
rätt, och vi hava
skyldighet mot oss själva
att dock känna, att
viåtminstoneskingra
det djupa töcken,
som hotade, om vi H. exc. statsminister
fatta det beslutet. Nils Edén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
