Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1922
Industriens nöd.
Järngruvor i Kiruna, Jukkasjärvi socken, Lappland.
Industriens nöd: Vänd tillbaka till jordbruket!
Tillbaka till jorden! — det är det råd som anges såsom
räddning ur den återvändsgränd industrialiseringen lett
till. Den hittills pågående strömmen från jordbruket till
industrin bör inte bara hejdas, den bör ledas i rakt
motsatt riktning och fördenskull måste all tillgänglig jord
delas upp och utlämnas till dem som ännu kunna bruka
jord.
Detta radikala recept, som självt gör anspråk på att
vara ett på samma gång socialrevolutionärt och i bästa
mening samhällsuppbyggande program, har lämnats av
en subkommitté inom tull- och traktatkommittén,
bestående av två förstakammarledamöter, hrr Björnsson
och Wohlin, samt hr Fabian Månsson från andra
kammaren.
Återgången till jordbruket sker av sig självt
utan statsåtgärder.
Såvitt i närvarande läge kan bedömas, yttrar
subkommittén i sitt utlåtande, föreligger icke sannolikhet
för att den nuvarande svenska industrin inom
överskådlig framtid åter skall kunna upptaga hela den
industriarbetarmassa som nu går arbetslös.
Man kan också utgå från att endast ett mindre antal
därav skulle kunna beredas sysselsättning inom andra
industrier, liksom att de ej häller i nämnvärd mån
kunna vinna utkomst i främmande världsdelar. Det är
därför av största betydelse att även åt dessa arbetare
beredes tillfälle till verksamhet inom jordbruket i den
mån de och deras hustrur äro dugliga för
jordbruksarbete. Återgången till jordbruket sker till stor del av sig
självt, statsåtgärder förutan. Vid sidan av denna
återströmning till jordbruket påfordras emellertid
nybildning i större skala av mindre jordbruk.
196
De flesta torde icke ha rätt fattat det verkliga djupet
av den ekonomiska misären. De föreställa sig att krisen
är en visserligen svårartad men dock i tidigare kända
banor förlöpande produktionskris, ur vilken
näringslivet mer eller mindre snart skall hämta sig. Det torde
emellertid i stället förhålla sig så att många europeiska
samhällen för närvarande befinna sig i en sådan
återvändsgränd beträffande sin ekonomiska utveckling i
vilken de vid vissa särskilt kritiska tillfällen under äldre
historisk tid befunnit sig.
Efter en ingående granskning av det nuvarande läget
och dess orsaker komma även reservanterna till den
slutsatsen att vårt land verkligen för närvarande torde
få anses »överindustrialiserat». En sådan företeelse måste
antagas upphäva sig själv så småningom i den mån
jordbruket blir mer och industrin mindre lönande, men det
är icke uteslutet att man skulle kunna underlätta och
påskynda en dylik förskjutning genom positiva åtgärder.
Mot dylika åtgärder talar å andra sidan den stora
osäkerheten om framtiden, och redan detta gör att man ej
kan undgå att ganska försiktigt pröva sig fram.
Ett svart år för svenska järnhanteringen.
Hos kommerskollegium föreligger nu siffror rörande
produktionen av den svenska järnhanteringens viktigaste
produkter, järnmalm och tackjärn, under år 1922.
Dessa siffror giva vid handen, att
järnmalmsproduktionen med i runt tal 263 000 ton understeg närmast
föregående års kvantitet. Medan 1921 sålunda uppnådde
6 464 347 ton, uppvisade år 1922 6 201 244 ton.
Bland länen har endast Kopparbergs län sett
järnmalmsproduktionen ökad eller från 819 349 ton år 1921
till I 056 805 ton år 1922. Inom samtliga övriga
järnmalmsproducerande län har minskning ägt rum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
