Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Likaledes kan en enkel känsla utan något
metaforiskt hjelpmedel i all sin innerlighet uttryckas. Man
läse Göthes "Nur wer die Sehnsucht kennt" samt
Vischers utläggning af densamma, en utläggning, som
redan i och för sig har intresse såsom ett mästerstycke
i analyserandet af en stämningsdikt*). Men helt och
hållet utan bild har dock skalden äfyen i denna dikt
icke kunnat hjelpa sig, fastän han icke användt någon
metafor.
A andra sidan kan man anföra ännu flera stora
skalder, hvilkas stil har en motsatt karakter och
öfver-flödar af bilder, ^Eschylus, Pindarus, de orientaliska, de
spanska skalderna, bland de senare t. ex. Calderon,
vidare Shakspeare, Byron m. fl.
Häraf syDes, att ett ymnigare eller sparsammare
användande af bilder är beroende af skaldernas olika
skaplynne, och att icke deraf kan hemtas måttet för
att bedömma skaldevärdet. Yi erinra oss härvid en
af Lich ten bergs aforismer. "Det är", säger han, "en
rätt lycklig anmärkning af Priestley, att den
bildrikaste stil är lika så naturlig som den enklaste,
hvilken blott begagnar de vanligaste ord, ty om själen är
i rätta stämningen, så synas henne bilderna lika så
naturliga som de simpla uttrycken" 2).
Hvad beträffar faran för öfverflöd i detta stycke
så yttrade Tegnér derom 1819 i talet öfver Oxenstjerna:
"Det vanliga inkastet, att all öfverdrift skadar, gäller
icke här; ty här är ingen öfverdrift möjlig, emedan
*) Vischer. jEsthetik III. 2. 5. s. 1327.
2) Lichtenbergs Ideen, Maximen und Einfälle, herausg. von
Gustav Jövdens. I. Leipzig 1827, s. 46.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
