halien ITALIEN 1494, renässansens Italien. 1 Hertigdömet Savojen. 2 Grevskapet Saluzzo. 3 Grevskapet Montferrat. 4 Republiken Genua. 5 Hertigdömet Milano. 6 Republiken Venedig. 7 Grevskapet Mantua. 8 Hertigdömet Modena. 9 Republiken Lucca. 10 Republiken Florens. 11 Republiken Siena. 12 Kyrkostaten. 13 Kungariket Neapel, i union med 14 Kungariket Sicilien. 15 Kungariket Sardinien (under spanskt välde). 1860-t., Italiens enande genom anslutning till kungariket Sardinien (årtalen för anslutningen inom parentes). 1 Kungariket Sardinien. 2 Kungariket Lombardiet (1859)-Venedig (1866). 3 Hertigdömet Parma-Piacenza (1860). 4 Hertigdömet Modena (1860). 5 Hertigdömet Toscana (1860). 6 Kyrkostaten (1860, Rom 1870). 7 Kungariket Båda Sicilierna (1860). ITALIEN • Historia i sammandrag ca 800 f.Kr. till ca 500 e.Kr. Italien kärnland i Romerska riket (se d.o.). Några data: Roms grundläggning 753 f.Kr. Medelhavsvälde fr.o.m. ca 150 f.Kr. Största utsträckning ca 100 e.Kr. (från Britannien i n. till Egypten i s., från Spanien i v. till Syrien i ö.). Delning 395. Västrom. rikets fall ca 500 e.Kr. 500 Italienska halvön huvudland i Teoderik den stores östgotiska rike 493-553. Infogas i östrom. riket 553. Påven i Rom erkänns i Västerlandet under Gregorius I (590-604). Inträngande langobarder kämpar med Bysans om herraväldet. 700 Langobarderna behärskar Italien. Påven söker hjälp av frankerna. Pippin den lille grundar Kyrkostaten 755. Karl den store erövrar langobardriket 774. 800 Karl den store romersk kejsare 800. Delning av hans rike 843. 900 Tysklands kung Otto den store romersk kejsare 962. Romansk byggnadsstil. 1000 Italien splittras i småstater. Investiturstriden mellan tysk-romerske kejsaren o. påven 1056-1254. Neapel under ätten Anjou ledande stat i s. Italien 1266. 1300 Starka stadsstater växer fram i n. Italien. Påven politiskt beroende av Frankr. Gotiken. Förrenässansen i Italien. Dantes Divina Commedia, Petrarcas sonetter, Boccaccios Decamerone. Målaren Giotto. 1400 Växlande utländska arvsanspråk på herraväldet. Ungrenässansen. Arkitekten Brunelleschi. Målarna Botticelli o. Bellini, skulptören Donatello. 1500 Påven Julius II återupprättar Kyrkostaten. Franskt nederlag mot Habsburg i kampen om Italien 1521-44. Spanien får Habsburgs italienska områden vid delningen efter Karl V 1556. Högrenässansen. Arkitekten Bramante, målarna Leonardo da Vinci, Rafael, Tizian. Skulptören o. målaren Michelangelo. Statsmannen o. författaren Machiavelli, skalden Ariosto. — Senrenässansen. Målaren Tintoretto, skalden Tasso. Palestrinas kyrkomusik. Filosofen Bruno. Astronomen o. fysikern Galilei. 1600 Barocken. Arkitekten o. skulptören Bernini, målaren Caravaggio. Operan uppstår i Florens. 1700 Osterr. får de habsburgska områdena 1713. Kungariket Sardinien uppstår 1720. Rokokon. Målarna Tiepolo o. Canaletto. Den neapolitanska operan. 1800 Italien under franskt välde (Napoleon) 1796-1815. Sardiniens första försök att ena Italien misslyckas 1849. Nyklassicismen. Skulptören Canova. Rossinis operor. 1850 Italien enas från Sardinien 1859—61. Rom huvudstad 1870. Afrikansk kolonialpolitik börjar 1.882. Trippelalliansen med Tyskl. o. Österr.-Ungern 1882. Nederlag mot Etiopien 1896. Verdis operor. Verismen: Puccini. 1900 Tripolis o. Tolvöarna erövras 1911-12. Inträde i 1 :a världskr. på.fntentens sida 1915. Territoriella vinster från Osterr. Futurismen i konsten. Författarna Marinetti, d’Annunzio, dramatikern Pirandello. 1925 Fascismen. Mussolini diktator 1925. Etiopien erövras 1935-36. Albanien ockuperas 1939. Atomfysikern Fermi. 1940 Inträde i 2:a världskr. på Tysklands sida 1940. (Axeln Rom-Berlin.) Mussolini störtas 1943. Stillestånd 1943. Republik 1947. Fred 1947. 1950 Kolonialväldets avveckling (Libyen fritt 1951, Somaliland 1960). Medlemskap i EEC 1957. 1960 Ffg. under efterkrigstiden bildas relativt stabil koalitionsregering 1963 mellan kristliga demokraterna o. socialisterna. 1970 Långsam reformtakt, arbetslöshet o. talrika strejker. N. Italien genomgår snabbare ekon, utveckling som befordras av EEC-medlemskapet. 363