Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Kräftdjur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kräftdjur, en grupp ledfotingar med ett yttre,
oftast förkalkat kitinskelett. Många
extremitetpar, av vilka de främre är ombildade
till antenner (2 par) o. munverktyg. De flesta k.
lever i vatten fritt simmande, bottenkrypande,
fastsittande el. parasitiskt. K. indelas i
små-kräftor (bladfotingar, hoppkräftor, musselkräftor
o. rankfotingar) o. storkräftor (märlkräftor samt
tiofotade kräftdjur, såsom kräfta, hummer,
langust, krabbor, räkor m.fl.). E
Kräkla, kräckla, krumstav, biskopsstav, ofta rikt
ornerad. E Stilar II.
Kräkmedel, emetica, vomitiva, medel för att
framkalla kräkning, t.ex. vid förgiftningar.
Kräkrot, jordstammen av Cephaèlis ipecacugnha,
en halvbuske bland mårväxterna. Brasilien. Ger
kräkmedel o. hostlösande medel. E
Medicinalväxter I.
Kräldjur, reptil(i)er, en grupp växelvarma
ryggradsdjur med helt förbenat skelett, i regel
fjäll-el. plåtbeklädd hud utan hudkörtlar samt 3- el.
ofullständigt 4-rummigt hjärta. De andas hela
livet med lungor o. lägger vanl. stora, gulerika
ägg. Hos vissa arter (t.ex. huggorm) kläcks äggen
redan i äggledaren: djuren »föder levande ungar».
Nu levande kräldjur (ca 6 000 arter), som har sin
största artrikedom i de tropiska områdena,
indelas i ödlor, ormar, krokodiler o. sköldpaddor.
E
Kräpp, försvenskad stavning av crèpe. Kräppera,
kräppa, krusa, vecka.
Kräva. E Fåglar I.
Krönika, framställning av historiska händelser i
tidsföljd utan redogörelse för
orsakssammanhanget. Även översikt i tidning, radio el. TV över
händelser inom ett spec. område. Krönikör,
krönikef örf attare.
Kröning, den högtidliga akt då kronan placeras
på monarkens huvud som bekräftelse på hans
värdighet. Ägde rum i Sv. senast 1872 (Oskar II).
Kröson, detsamma som lingon.
Krgsus, lat. Croesus, kung i Lydien ca 560-546
f.Kr. Känd för sina rikedomar, därav uttrycket
»rik som en Krösus».
Kröyer, Peter Severin, 1851-1909, dansk målare,
en av banbrytarna för danskt frilufts- o.
valörmåleri. Även porträttmålare.
KSSS, se Segelsport.
Kub, kropp begränsad av 6 lika kvadrater; kuben
av ett tal a är a3=aaa.
Kubb, detsamma som plommonstop.
Kubelik [ko-], Rafael, f. 1914, tjeck, dirigent
med världsrykte.
Kubikrot till ett givet tal a är ett tal x sådant att
xxx=a. Ex: kubikroten ur 27 är 3.
Kubism, konstriktning som sökte skapa en
statisk, strängt lagbunden konst i reaktion mot
bl.a. impressionismen. Uppkom i Frankr. ca 1907
(Picasso, Braque). Namnet syftar på att k.
använde sig av geometriska former.
Kublai khan, 1214-94, mongolisk storkhan,
härskare över hela Kina 1279, sonson till Djingis
khan. Marco Polos uppdragsgivare.
Kubrick, Stanley, f. 1928, amer. filmregissör.
Ärans väg 1957, Dr Strangelove 1963, A
Clockwork Orange 1971. E Film VII.
Kudu, en skogsantilop med spiralvridna horn.
Afrika. E Klövdjur II.
Kuf, original, »underlig kurre».
Kräftdjur - Kulturhuset
Kufa, ruinstad i Irak. Kufisk, från Kufa, t.ex.
kufiska mynt, arabiska mynt med svårläst kufisk
skrift (många påträffade i Sv.). Kufisk, även:
besynnerlig, underlig.
Kugelberg, Bertil, f.1900, jurist, verkst. dir. i
Sv. arbetsgivareföreningen 1947-66.
Kuggväxel, anordning med flera tandade hjul,
kugghjul, som överför vridande moment från en
axel till en annan.
Kujbysjev, före 1935 Samqra, stad vid
Volga-kröken, Sovj. 1,0 milj. inv. Viktig industristad
med främst maskinindustri o. sågverk.
Flodhamn. Centrum i jordbruksdistrikt. K. var
1941-43 regeringssäte. Från K. går oljeledning till
Östeuropa.
Kujon, feg stackare. Kujonera, topprida, »sätta
sig på».
Ku Klux Klan [eng. kjo klakks klänn], hemligt
ordenssällskap i USA, bildat 1867 för att skydda
de vita mot frigivna negrers övergrepp. Använde
våldsmetoder. Återuppstod 1915-28 i
främlings-o. negerfientlig, antisemitisk o. antikatolsk anda.
Har även framträtt efter 2:a världskr.
Kulak, rysk självägande bonde.
Kuli, kinesisk el. indisk kroppsarbetare.
Kulinarisk, som rör (finare) matlagning.
Kuling. 13 Vindar.
Kuliss, flyttbar teaterdekoration bestående av en
bemålad duk spänd över en träram.
Kullager, rullager vari friktionen minskas med
hjälp av inbyggda stålkulor.
Kullagerfabriken, AB Svenska, se SKF.
Kulle, Jarl, f. 1927, skådesp. o. regissör. Filmer:
Änglar finns dom . . . ? 1961, Käre John 1964.
Kullen, Kullaberg, en 16 km lång urbergshorst i
n.v. Skåne utmed Skäldervikens s. strand.
Högsta höjd 188 m.
Kullighet, avsaknad av horn hos nötkreatur,
kullig boskap.
Kulmen, höjdpunkt, kulmination, klimax.
Kulm ination, höjdpunkt; en himlakropps högsta
läge över horisonten. Kulminera, nå sin
höjdpunkt.
Kulspruta, ksp, snabbskjutande automatvapen
för gevärsammunition, som inmatas uppträdd på
band.
Kulsprutepistol, kpist, helautomatiskt
eldhandvapen för pistolammunition.
Kulstötning, se Fri idrott.
Kult, religiös dyrkan; ceremonier etc. som hör till
gudsdyrkan.
Kultivator, harv med fjädrande pinnar monterad
på hjul.
Kultivera, bibringa kultur; (upp)odla.
Kultur, eg. odling. - 1. Brukande (av jord), den
brukade jordens skick. - 2. Materiell el. andlig
utveckling, bildning(snivå). - 3. Renodling av
bakterier o.d.
Kulturell, som rör el. främjar kulturen. K. dans,
gammal dans, äldre folklig sällskapsdans, t.ex.
hambo, polka, vals.
Kulturfolk, folk som skapat en särpräglad kultur
av betydelse för den allmänha
kulturutvecklingen. Mots: naturfolk.
Kulturhistoria, vetenskapen om kulturfolkens
materiella o. andliga odling under olika tider. IB
Kulturhuset, vid Sergels torg i Sthlm, gr. 1971,
inrymmer riksdagslokalerna, kulturhus, teaterhus
o. hotell. Arkitekt Peter Celsing.
431
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Feb 13 16:44:58 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/3/0479.html