Östergren - Östtyskland Östergren, Bertil, f. 1922, organisationsman, verkst. dir. i SACO 1968-71. Östergren, Olof, 1874-1963, språkman, titulärprof. 1936. Utgivare av Nusvensk ordbok från 1915 (fortsatt av V. Jansson, 1969 9 bd). Våra vanligaste främmande ord 1907 (många uppl.). Ostergyllen, poetiskt namn på Östergötland. Östergötland, landskap i n.ö. Götaland. 9 981 km2, 383 074 inv. Domineras av den bördiga Östgötaslätten, mellan den skogklädda urbergsplatån Kolmården o. Tylöskog i norr o. Sydsv. höglandet i söder. Utbredd skärgård. Jordbruket sedan gammalt av stor betydelse i Ö., som också är ett av de mest industrialiserade landskapen. Östergötlands län omfattar Östergötland o. Kvarsebo församling i Södermanland. 10 058 km2, 386 1 19 inv. Residensstad Linköping. Österlandet, benämning på den orientaliska kulturens utbredningsområde. Österlen, slättlandet i s.ö. Skåne. Österling, Anders, f. 1884, förf., fil. hed.dr. Sv. akad. 1919, dess ständige sekr. 1941-64. Tolkare av bl.a. eng., fransk o. ital. litt. Formfulländad lyrik: Idyllernas bok 1917, Sent i livet 1970. Memoarer: Minnets vägar 1967. Österrike, förbundsrep. i Mellaneuropa. 84 000 km2, 7,4 milj. inv. Huvudstad Wien. Huvudsaki. berglandskap (Östalperna) med topparna Gross-glockner, 3 798 m, o. Wildspitze, 3 774 m. Donau med bl.a. bifloden Inn avvattnar landet. I öster det bördiga Wienbäckenet fram mot ung. slätten. Off. språk är tyska, o. rom.-katolsk religion dominerar. Ca 609? bor i städerna, av vilka Wien, Graz o. Linz i öster är de största. I alpområdet är jordbruk med odling av råg o. havre o. boskapsskötsel dominerande näringsgrenar. I Donaudalen o. Wienbäckenet odlas vete, majs, potatis, sockerbetor o. vin. Ca 40% av landet är täckt av barrskog, o. skogsindustrin är betydande. I öster finns rik tillgång till järn-, bly-o. zinkmalm, brunkol, salt o. grafit. De viktigaste industrierna är järn- o. stål-, verkstads-, textil- o. träindustri. Finmekanisk industri har gamla traditioner. Petroleum finns.n.ö. om Wien, o. vattenkraften är under utbyggnad. Turismen har stor ekon, betydelse. - Ö. består av 9 delstater. Förbundsförsamlingen har 2 kamrar, national-rådet (183 medl. direkt valda på 4 år) o. förbundsrådet (ca 50 indir. valda medl.). Förbundspresidenten väljs på 6 år. Flerparti-system där socialdemokraterna o. (kristligt-sociala) folkpartiet under nästan hela efterkrigstiden regerat i koalition. Utrikespol. neutralt. -K, även K Habsburg. ffl Österrike-Ungern, Österrikisk-ungerska monarkin, off. namn på kejsardömet Österr. o. kungariket Ungern i deras personalunion 1867-1918. Även kallat Donaumonarkin el. Dubbelmonarkin. K Österrike. Österrikiska tronföljdskriget, 1740-48, gällde arvet efter Karl VI; i kriget deltog de flesta större länder i Europa. Bortsett fråh Schlesien o. områden i Italien lyckades dottern Maria Teresia bevara sitt arv. Östersjön, inhav i n. Europa. 385 000 km2, medeldjup 55 m, största djup 459 m. Förbindelse med Nordsjön genom Öresund o. Bälten. Till egentliga O., den bredare, södra delen, ansluter ÖSTTYSKLAND • Historia i sammandrag 1950 Folkrepubliken Ö-Tyskl (DDR) upprättad I949. Landet formellt självständigt 1955. Ekon., pol. o. militär anknytning till det av Sovj. dominerade kommunistiska Östeuropa. Medlemskap i Warszawapakten o. COMECÖN. Under W. Ulbricht (partiledare 1950-71) starkt Moskva-trogen politik. 1960 Problem med flyktingström till V-Tyskl. leder till upprättandet av Berlinmuren I96l. Under 1960-t. snabbare ekon, utveckling. 1970 Normalisering av förhållandet till V-Tyskl. genom grundfördrag 1972. Genom detta, som innebär västtyskt erkännande av Ö-Tyskl., har landet snabbt vunnit allmänt internat. erkännande som suverän stat. sig tre stora vikar: Bottniska viken, Finska viken o. Rigabukten. Salthalten i centrala Ö. är 6-10%o. östersjöprovinserna, baltiska provinserna, de historiska landskapen vid s.ö. Östersjökusten: Ingermanland, Estland, Livland, Kurland. Östersund, residensstad i Jämtlands län, 27 320 inv. Handelscentrum i jordbruksbygd. Mekaniska verkstäder, snickerifabriker. Årlig varumässa, Expo Norr. Fornbyn Jamtli, friluftsmuseum. Socialhögskola. Garnisonsort. - Ö. kommun se U Sverige. östgoter, austrogoter, ostrogoter, de goter som av hunnerna 376 drevs från sitt rike n. om Svarta havet mot Balkan. En del sökte 404 erövra Rom, andra grundade i Pannonien ett rike som under Teoderik 488-493 i Italien besegrade Qdovakar. Det gotisk-rom. riket lades 552 under Östrom. [kl Folkvandringar. östhammar, n. Roslagens viktigaste handelsort, 2 668 inv. Småindustrier. Badort, campingplats. -Ö. kommun se II Sverige. östrogena hormoner, könshormoner som stimulerar kvinnans könskaraktärer o. köns-funktionernas utveckling. östromerska riket. Östrom, vanligt namn på Bysantinska riket. Östtyskland, Tyska demokratiska republiken, DDR, omfattar ö. delarna av nuv. tyska området, vilket når till floderna Oder o. Neisse i öster. 108 178 km2, 17,1 milj. inv. Huvudstad Berlin (Öst-). Ö. är huvudsaki. ett låglandsområde, som mot söder avgränsas av höga randberg, Thüringerwald o. Erzgebirge. Jordbruket, som är den viktigaste näringsgrenen, är högt mekaniserat o. drivs i produktionskooperativ el. storgods i statlig regi. Råg, vete o. korn är de viktigaste sädesslagen, rotfrukter o. oljeväxter. Omfattande boskapsskötsel. Begränsade mineraltillgångar, viktigast är uranfyndigheter i Thüringen. Stora brunkolstillgångar. Industrin är socialiserad o. baserad på import av råvaror. Järn- o. stålindustri i områdena kring Oder, verkstadsindustri ÖSTTYSKLAND Presidenter och regeringschefer (Presidenter o. deras ämbetstid i kursiv stil) Pieck, W. 1949-60 Ulbricht, W. 1960-73 Grotewohl, O. 1949-64 Stoph, W. 1964-73 Stoph, W. 1973- Sindermann, H. 1973— 879