Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biskopar - A) Före reformationen - 19. Knut Bosson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskopar. 29
ock var närvarande vid konung Eriks kröning s. å. Vid ’herredagen i
Vadstena 1434 var han närvarande och tvingades där, af Engelbrekt
fattad i kragen under hot att blifva utkastad bland bönderna, att
uppsäga Erik tro och lydnad, hvarefter han erhöll Stegeborgs slott
samt medhann att ännu ett par gånger skifta ställning gentemot sin
konung.
Ehuru Margareta redan 1393 24/3 utfärdat förbud för kronans fog-
dar och ämbetsmän i Östergötland att taga skatt och dagsverke af
kyrka, kyrko- och klosterhjon, och ehuru påfven 1400 1/12 bannlyst alla
våldsverkare i stiftet, fann sig domkapitlet 1403 hafva anledning att
ånyo frambära alla de ”tribulationes, persecutiones, calamitates et
miseras bonorum, direptiones privilegiorumque et libertatum suarum
depressiones”, som kyrkan i 40 års tid lidit och dagligen fick utstå, ett
bevis alltså för, att öfvergreppen från adelns sida ännu fortforo. Dock
torde domkapitlets klagan äfven — och måhända förnämligast — afse
den rådande missbelåtenheten med den reduktion af kyrkans gods, som
af drottningen företagits, och i samband hvarmed hon utverkat påfvens
återkallelse 1401 2n/:J från kyrkans sida af de hennes gods, som redan
indragits, och angående hvilka förut meddelade påfliga stadfästelsebref
alltså annullerades. Huru djupt denna reduktion kändes gripa in i kyr-
kans ekonomiska ställning, framgår af det bref, som domkapitlet, anmo-
dadt att utse ett ombud till kyrkomötet i Pisa, år 1409 skref till svenska
Rådet, att de måste uppträda såsom ”stympare och olärde i jämförelse
med de i mötet deltagande, högt upplyste herrar och män, hvilka in-
ställde sig där med mycken pomp och ståt”, anförande såsom ex. bisko-
pen af Wurzburg, som drog dit med 300 hästar, medan de voro så plå-
gade af tyranniska fogdar, att de icke ens vågade öppna munnen, och att
dessa fogdar och deras tjänare vid världsliga domstolar beröfvade kyr-
kan hennes gods. Vid tiden för detta brefs affattande vistades biskop
Knut hos drottningen.
Äfven till svenska kyrkan sträckte sig den schism, som blef en
följd af nämnda kyrkomöte, i det att biskop Knut samt biskoparna i
Skara och Västerås förklarade sig för påfven Alexander V, livaremot
konung Erik, drottning Margareta, ärkebiskopen och de öfriga biskop-
arne erkände Gregorius XII såsom påfve.
Om domkyrkans fullbordande vinnläde sig biskop Knut och lade
1400 grunden till de tre östra koren, hvarjämte han sökte att om-
sorgsfullt reparera den skada, kyrkan genom åskeld lidit 1416. Ett
S:t Birgittas prebende vid domkyrkan stiftade han 1401 e/6; åt dem,
som lämnade bidrag till kyrkobyggnaden i Vadstena, utlofvade han
fyratio dagars aflat 1402 28/4 samt ålade hvarje sockenpräst att lämna
bidrag till Birgittas hus i Rom 1406 ^/o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
