Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
historiam morbi, så af en som annor, h:kn till symptomata war
ganska differant, i dett somlige så, andra annorledes berättade, fant
doch att fölliande omständigheter altid instämde. Nämkn att
a. Boskapen, koor och oxar, såsnart de ifrån winterfodret
släptes först ut på gräset, till en ganska stor myckenhet blefwo döde.
p- Hwilket doch sedan tager af alt mehr och mehr, ju längre
dett lider på sommaren, då ganska få omkomma; om höst och
winter döö äfvven ganska få.
y. De dö sparsim för en och annor; och intet först hoos den
ena, sedan den andra.
å. De släppas om wårtijden uht på en äng, som ligger i
wäst-syd från staden, öfwer en wijk, äl:r rättare en dilatation af
Torne flod (: hwaräst hon tillförne förnämligast flutit, som nu mehr
eij har den myckenhet af watn som tillförne, i dett floden på östra
sidan wid Torneå fått öfwerhanden:), där man nu med färga
öfwer-seglar. På denna äng sades att boskapen framför på någon annor
omkommo.
é. Symptomata, sade jag, berättades nog olika, kom doch
öfwerens att de altid öfwergofwo äta; blefwo inflati, fingo
convul-sioner och faseliga sparkningar, gåfwo ut ynkelige boatus och på
en äller annor dag exspirerade.
£. Dett undfångne gifft går igenom märg och ben, förändrandes
så hela massan sangvineam, att ingen dem wågar nu mera flå,
i dett man lärdt af dem, som sådant tenterat, att icke allenast
händer, som uti blodet sölatz, utan ock sielfwa ansichtet uti hkt
irnban af den warma bloden upslagit, exulcererats, corroderats,
gangrsenerats, och på en äl:r annor sphacelerats och döden
förorsakat.
Orsaken tillstodo alla sig eij wetta, förmenandet att dett måtte
bestå uti ängden, och antingen af spinlar, älr dett underliga watnet,
älr något gräs förorsakas. Andra frågade, om dett skulle wara
boskapzsiukan, som så lång tijd i Skåne och de nedre orter
warit bekant.
Resolutio.
Att dett ej är någon Boskapzsiuka (:sic catexochen apud nos
dictus:) är klart af 3:die omständigheten, Lit y, ty där den är,
giör han fää-huset gemenhn rent, emädan han är epidemica och
altså med [skäl] kallas pestis Bovina; häriar och icke allenast om
wårtijden, utan hela sommaren, ja äfwen höst och winter, men
denna annorledes; conf: circumst: Lit: a et p.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
