Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Til Herr Archiater Linnaeus
Högädlo Herr Archiater.
Wid min första ankomst hijt til London lät jag Kongl. Wetenskaps
Academien weta det samma; Men hade då icke tid, at skrifva til Herr
Archiatern. Litet derefter lämnade Herr Mag. Lidenius1, som ännu är här i
London, til mig Herr Archiaterns bref af d. 10. Aug. förledit år. Sedan
min hjtkomst har iag nästan börjat tråna bort af längtan, at få något skepp,
som ginge härifrån til någon ort i Sverige; men de många tidningar om den
starcka wintom uti Swerige, hafva afskräkt SkiepsCaptenerne at ej gå
härifrån, innan de äro förvissade, at all isen är borta utur skiärgården uti
Swerige. Och som ännu ej höres det ringaste om något skiepp, så måste
jag taga hälften af alla frön, (neml. hvart slag delat i tu) och följa med et
skiepp til Sundet, samt gå derifrån landtvägen til Stockholm; på det fröna
måga få sås i rättan tid; Jungström får sedan komma efter med den andra
hälften. Nu vil iag svara på Hen Archiaterns bref.
Alla frön iag sände föiledit år, voro samlade Norr om grad. Latit.
bor. 40. uti Virginien har jag aldrig varit; ja, ej en gång halfvägs til Maryland.
Zea fordrar uti Virginien 8 hela månader til sit mognande: Uti
Penn-sylvanien 5. månader; uti New York 4. d° uti Canada 3l/i d° detta är det
stora slaget; och tror jag ock, at den aldrig kan komma at mogna i Sverige;
men at den mindre varieteten skal mogna der så väl som vår vårråg, dristar
jag mig sätta största wad.
Uti America fick jag redan Herr Archiaterns skrifvelse, deruti Herr
Archiatern högl. åstundar Mitreola, både lefvande och inlagd uti papper,
jag har giordt min högsta fljt, men aldrig varit så lvckelig, at finna eller
få se den. Bartram har rest omkring uti Maryland och Virginien; men
han sade ock, at han aldrig sedt den. Iag skref förleden vår til Clayton
om den samma, men fick aldrig svar.
Iag har en faselig samling af torra inlagda specimina af mångfaldiga
slag.
Af Collinsonia har jag utvalda frön; hon fordrar, som de mästa Norra
Americas växter, en god lös svart och fet jord, och växer mera uti skugga,
än i öppet solbadd; jag önskade många gångor i sommars, at den varit
Raggen i våld; af ingen ört fans så mycket uti somliga skogar, som af denna;
hon har en synnerlig lukt, enkannerlig då den blomstras, och hade altid
på mig den effect, at skaffa mig en starck hufvudvärck genom des lukt;
om jag hela dagen varit fri för hufvudwärck och ej sedt den, war jag mer
än wiss om, at få den plågan, om jag ock ej förr än aftonen kom at resa
genom något ställe, der denna wäxte. Eljes war den uti de tiocka skogar
den endaste föda för hästar, som ej hafva andra örter der at tilgå, hwilcka
de kunna och vela äta. Men nu til annat.
Engelska Wetenskaps Societeten här i London är nu så i grund
för-därfvad, at det snart börjar räknas för skam at vara Ledamot af den samma;
näppeligen en enda grand nyttigt, eller som man med rätta kan kalla curi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
