Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan är annars öfver alt hvit. Denna borar sig väl och inuti stenen, men
denne växer sedan så til at hon ej kan komma ut, och gör ej holet större
alt efter som hon växer som Coriaceus. Diuren uti desse begge är en
The-tys. Af desse öfversänder jag stenarne med snäckor inuti, så vackra som
möjeligit varit at få dem. Pholas Argenv. T. 30. f. K. fins här mycket,
denna borar sig altid perpendiculairt ned uti fasta stenar på siöbottnen,
diuret kommer altid up, jemt med Superficies utaf stenen och ligger helt
orörlig tils några små insecter eller annat komma, då han fångar dem.
drar sig så hastigt in, men kommer åter ganska snart ut igen. Detta
diuret är ej någon Thetys, utan efter all liknelse en Nereis, jag är nu
sysselsatt at se efter diuret, och skal nästa gång utlåta mig derom; det är ganska
svårt at få rätt derpå, emedan man aldrig finner diuret uti någon lös sten
utan uti fasta berget i liafvet.
Några Asteriades har jag med all möjelig flit anatomicerat, men
finner af deras struetur ej huru anus kan vara i centro superiori. Jag
vil dock ej påstå at icke de andre kunna hafva en annan struetur. Desse
äro stellatae och nog almänne. Välborne HT Archiatern och Riddaren
lärer ej illa uptaga om jag berättar det jag anmärekt. Munnen vet man
in Centro inferiori vara delt i 5 delar, hvars skuror följa mitt efter hvar
radius, och hafva i kanterna sina tentacula. Inuti är sielfva denna kroppen
utan vidare organon, men der hvar radius börjas som inuti kan considereras
som en conus convergens, har han för hvar radius en dylik 5-klufven munn
utan tentaeulis; innan för denne munnen har han på begge sidor öpningar,
som utgöra en canal, hvileken går rundt ikring kroppen, så at alla radii
här communicera sins emellan. Alla radii äro iholige ända til spetsen,
hvarest jag ser en liten öpning, som slutar sig uti tvenne små emot
hvarandra stående taggar, som likna fiäll. På öfre superficies inuti är han helt
styf och då man håller den emot dagen ser man ingenting annat än små
porer. Andre Canaler har jag ej märekt uti honom. På hvar sida om
radii utan på kroppen ser jag en liten aflång öpning som tör hända tienar
til Anus, hvileka då uti de 6-strålige äro 10 til antalet. Då han ätit ser
jag at kroppen först blir stor och ofta helt oformlig, sedan blir han större
i kanterne och sist höjer han sig i radii. Häraf slutar jag, at den första
eller stora magen lärer tiena för honom som en kråfva eller recevoir, men
de andra som äro för hvar radius, lärer vara rigtiga magar at smälta maten
medh. Asteriades radiata har jag ej haft tilfälle at examinera på detta
sättet. Då jag fådt anatomicera dem på samma sätt, skal jag lemna en
utförligare och nog vidlöftig memoire derom. Min curieusitet at se desse
hafsdiurens struetur, som kanske är onödig, har gådt så långt at jag
anatomicerat åtskilliga Meduste, som ehuru svåre de äro at hantera, har jag
fådt temmelig rått på dem. Ilvilcket jag alt uti särskilta memoirer skal
communicera. Utom alt annat som fattas mig, år jag ock utan godt
mi-croscop, som nödvändigt fordras vid alla tilfållen. Jag sänder innclyckt
allenast prof på några Sertularine jag fådt, complettare exemplar skal
jag genom Hl Consulen Holm öfverstyra. Jag skulle ännu kunna
öfver-sända lika många, emedan jag ongefår har 20 differente species, inen den
dryga Posten i dessa penningelösa tideme förbiuder mig at vara så liberal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
