Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sultat, gåvo dem nu med uppmuntrande gester en vink
att följa med dem øver dalen.
”Det är vänliga och beskedliga prissar, fast de ha
sådana melankoliska fysionomier”, sade Francis, i det
de beredde sig att följa med. ”Men ha ni någonsin
sett ett bedrövligare sällskap? De måste vara födda
under solförmörkelse eller ha förlorat alla sina
älskliga gaseller eller något ännu värre.”
”Det är just sådana ansikten som man väntar sig
hos Förlorade själar”, svarade Leoncia.
”Och om vi aldrig komma ut härifrån komma vi
väl att se ännu mera melankoliska ut än de”, sade
han. ”Jag hoppas i alla fall att de bjuda oss på
frukost. De där bären voro bättre än ingenting, men
det vill inte säga mycket.”
Alltjämt fogligt följande sina vägvisare kommo de
efter en timme till Långa huset och stammens
bostäder.
”Det är avkomlingar av da Vascos trupp och
ka-raibema”, försäkrade Torres då han betraktade det
församlade folkets ansikten. ”Det är alldeles
tydligt.”
”Och de ha återgått från da Vascos kristendom till
sin gamla hedniska religion”, tillade Francis. ”Se på
det där altaret. Det är ett stenaltare, och att döma
av lukten är det inte frukosten utan ett offerdjur
man kokar där, och det luktar som får.”
”Det är, gudskelov, bara ett lamm”, viskade
Leoncia. ”1 den gamla solreligionen förekommo
människooffer. Se på den där gamle mannen i den långa
kaftanen och med guldmössan. Han är solpräst. Onkel
Alfaro har berättat mig om soldyrkarna,”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
