Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Lars Hiertas första riksdag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HIERTAS FÖRSTA MOTION. 35
i
i
1
i
i
t |
i !
r !
r ।
-
1 ]
1
r 1
i J
t ■
3
1
1
i
1
Tre särskilda pojkar hafva sökt dig på alla möjliga ställen, hos
Bernds, riddarhuset, Askelöf, Carpelan, grefve Brahes antichambre, till
och med hemma.»
Efterskriftens »klimax» är särdeles betecknande och målar
ganska klart situationen mellan de båda kompanjonerne mot
slutet af den långa riksdagen. Hierta och Crusenstolpe voro
också nog stora olikheter för att icke gerna kunna draga jemt
för samma lass, och vi veta, att det icke dröjde många måna-
der efter riksdagens slut, innan hvardera af dem gått sin egen
bana. Men så fördelaktig var den gemensamma affären, att —
enligt en anteckningsbok, i hvilken Hierta den tiden uppförde
affärsannotationer —
Crusenstolpes hälft af vinsten på Riks-
dagstidningen var 5 300 rdr banko.
På riksdagen hade Hierta innehaft säte och stämma såsom
fullmäktig för adliga ätten n:r 596, von Numers —
på hans
egen ätts nummer satt generalen Gust. Ad. Hierta, några år
senare upphöjd till friherre. Ehuru anstäld vid protokollsbordet,
egdé Lars Hierta således rätt att deltaga i både omröstningar
och diskussion, men den sist nämda rättigheten utöfvade han
endast få gånger. Ett af dessa uppträdanden är redan om-
nämdt. Det första var en den 15 december 1828 väckt motion,
hvilken han vid remissen till utskott (den 30 december) beled-
sagade med ett skriftligt anförande, motiverande, och utveck-
lande sitt förslag till ändring af 1813 års fylleristadga, hvilken
drakoniska lag, enligt Lloyds »Fieldsports», vid denna tid satt
uppspikad i hållstugorna —
»som prof på, hur lagar gäckas».
Troligen hade Hierta äfven kommit under fund med, huru för-
ordningen kunde tjena enskild ovänskap och leda till penning-
utpressningar. Ehuru han ingalunda var
benägen att se igenom
fingren med fyllerilasten, drefs han dock både af sina juridiska
principer och af sin varma medkänsla för det s. k. »sämre folket»
att i denna fråga yrka ändring i gällande lagbestämmelser.
Först påpekar han den olämpliga definitionen på »drucken»,
hvilken i förordningen innehålles, hvarigenom »bevisningen göres
beroende af åsyna vitnens individuela begrepp om beskaffen-
heten af en åtbörd, en mindre redig framställning eller en
upp-
syn, någon gång en
följd af en blott sinnenas retlighet, utan
frånvaro af själsförmögenheternas bruk». Dernäst anmärker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
