Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Riksdagsperioden 1840—41 och Karl Johans sista regeringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
H
W
I
B
M
I
a
Fl
M
230 RIKSDAGSPERIODEN 1840—41 OCH KARL JOHANS SISTA REGERINGSÅR.
H
W
I
B
M
I
signelse och prenumeranter! Så vill jag den dag, då religion,
moral, nationel ära och fosterländskt sinne äro utrotade, stats-
skicket omhvälfdt och kyrkan fallen, dig till ett tackoffer —
inrätta en politisk folkskola. Hör, o försyn, din djupt rörde
tjenares hön!» —
Så parodieras Hiertas artikel i Aftonbladet
den 7 december, med anledning af tidningens fylda tio år; den
vunna framgången säges der vara »en lycka, för hvilken, näst
tacksamheten mot försynen, vi betyga vår djupaste erkänsla och
förbindelse hos alla dem, som hedrat oss med sitt förtroende».
Att Hierta erkänner, att tidningens politiska grundsatser långt
mer än redaktionens förmåga varit framgångens orsak, och ut-
talar sin glädje deröfver, att »de åsigter, för hvilka vi i början
stridde med en jemförelsevis mindre talrik sympati, numera
äfven synas börja erhålla ett positivt inflytande hos majoriteten
inom representationen»
—
detta har säkerligen långt mer än
den uttalade »tacksamheten mot försynen» af Bi-författaren ansetts
som en blasfemi.
Den förbittringens »röda tråd», som hittills genomlupit alla
förhållanden under riksdagen, var dock hvarken tvinnad af riks-
rättsåtalet eller af försöken med »107:an», hvarken af representa-
tionsreformförslaget eller af yrkandet på folkbildning, ej ens af
den allmänna statsregleringen, ehuru regeringen i ganska många
af dess punkter dragit det kortare strået. Den röda tråd, som
för »systemet» skämde hela väfven, var kabinettskassans skuld,
hvars förhållande till de närmast före och under riksdagen verk-
samma krafterna ännu icke fått en så klarsynt och initierad
tecknare som Kristofer Isak Heurlin i bref till Anders Karlsson
af Kullberg den 22 februari 1841 *).
»Abdikationsvännerne —
skrifver Heurlin —
hafva fattat nya
förhoppningar af det nya trasslet med den olycksaliga kabinettskassan.
Om denna kan jag meddela några upplysningar. Man har med denna
kassa icke hushållat —
en mängd främmande utgifter hafva på den
*) A. K:n af Kullbergs brefsamling■, kungl. biblioteket. Kabinettskasse-
striden vid denna riksdag har efter riksdagshandlingarna beskrifvits af Dal-
man, Anteckningar från våra ståndsriksdagar, III, s. 47—104, mindre uttöm-
mande af Fährceus, Skildringar ur det offentliga lifvet, s. 57— 72; kortare, men
fullt uppriktigt beröres den af Palmstierna, Berättelser, flerstädes i 3:e ka-
pitlet. Vi erinra, att Heurlin som statssekreterare tillhörde Karl Johans
konselj från 1838 års slut till den 20 maj 1840 och under riksdagen med Palm-
stierna, Hartmansdorff och Lagergren deltog i ledningen af regeringspartiet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
