Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Lars Hierta i andra kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MOTIONER, YTTRANDEN 1867. RIKSDAGEN 1868. 317
I
maren, sedan de politiska diskussionerna begynt, och uteblef icke
heller vid de följande riksdagarna. Fyra motioner väckte han:
om gift qvinnas rätt till egendom, om
utsträckning af civiläkten-
skap till kristna dissenter, om afskaffande af »vatten och bröd»
såsom förvandlingsstraff för förseelser, hvilka icke äro brott,
samt om tillsättande af en
inspektör öfver
gymnastikundervisnin-
gen i riket. Med kammarens tillstånd interpellerade han utrikes-
statsministern rörande behofvet af den hemliga fonden på mini-
sterstaten, bestred förgäfves nedsättandet af ett särskildt utskott
för behandling af motioner rörande, åtgärder för »den betryckte
jordbrukaren», i hvilka han som
bankofullmäktig såg afsigter på
bankens millioner, deltog lifligt i debatterna om
religiösa samman-
komster, om artistisk eganderätt, om skatt på hvitbetor, med mera,
arbetsam och ihärdig som förr. För honom var
representations-
förändringen ingalunda mål, utan medel —
framför allt till vin-
nande af större besparing och kontroll af statsutgifter, till raskare
fortgång i human lagstiftning.
Undervisningsfrågans behandling uppkallade honom ofta. Att
religionskunskapen skulle vara folkskolans främsta uppgift, be-
stred han, under hänvisning till landets presterskap såsom för
dess bibringande tillräckligt, och mot språkstuderandet i våra
skolor hade han mycket att invända i afseende på både meto-
den för undervisningen och den dertill anslagna tiden. För skol-
ungdomens vapenöfningar talade han med så mycket större all-
var, som han deri såg en
utväg att icke behöfva så långt ut-
vidga beväringsynglingarnes öfningstid, »att allmogen aldrig går
in derpå och hvarje försvarsförslag här i kammaren faller sön-
der». Mot det sorgligt beryktade yttrande, som i andra kamma-
ren redan nu fäldes, att försvarsväsendet icke så synnerligen
kunde angå jordegarne, ty jorden kan ej tagas bort, replikerade
Hierta (24 april 1867), att jorden tvärt om vore
vigtigare att
försvara än varor och löst kapital, just derför att de kunna bort-
flyttas, men icke jorden, hvilken fienden icke blott kan eröfra,
utan äfven skänka bort åt andra.
Hierta återvaldes icke till bankofullmäktig (3 maj 1867),
men insattes enhälligt i statsutskottet af följande riksdag, hvil-
ken han den 16 januari 1868 öppnade med ett tal. Föreställ-
ningen om en partibildning »inom denna församling», hvilken
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
