Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - NICOL (NIneteen hundred COmmercial Language)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Standardindikatorer har två funktioner. De sätter igång de
åtgärder, som specificerats antingen vid läsning av poster av
viss typ eller beroende på resultatet av en aritmetik- eller
jämförelseoperation. Upp till fyra av totalt hundra
standardindikatorer plus en av var och en av de fyra övriga typerna
kan specificeras av programmeraren för initiering av någon
behandlingsrutin eller skrivning av utdata.
Kontrollindikatorer användes för att markera en s. k.
kontrollbrytning. De inställes vid automatisk kontroll av ett
inläs-ningsfält och användes huvudsakligen vid utskrivning av
totalsummor o. dyl. Om innehållet i ett kontrollfält i en
inläsningsfil växlar, skrivs t. ex. totalsummor, som
ackumulerats från föregående grupp av poster, automatiskt ut.
Radindikatorer. De funktioner som styres av
radindikatorer, kopplas in och ut beroende på löpande radposition på
varje blankett i radskrivaren. En post i en skrivningsfil kan
t. ex. tilldelas en radindikator, så att posten skrives ut, när den
specificerade raden nås. Radindikatorerna kan med fördel
användas för rubrikskrivning.
Filslutsindikatorer sättes, när en fil är slutbehandlad, dvs.
när dess sista post har lästs och behandlats. När den en gång
har satts, förblir den i detta läge under återstoden av
körningen.
Växelindikatorer står i samband med de manuella
omkopplare, som operatören ställer in på konsolen.
Programmeringsblanketter
1. Systemblanketten
Systemblanketten användes för att döpa filerna och för
specifikation av nödvändiga perifera enheter.
2. Indatablanketten
En fils information indelas i poster och fält. På
indatablanketten anges typen av information för individuella
fält, t. ex. numerisk N, alfabetisk A, tillsammans med
deras läge inom posterna. På denna blankett specificerar
programmeraren också, vilka indikatorer som eventuellt skall
sättas av inläsningsposterna. Automatisk sekvenskontroll
(stigande eller fallande) samt gruppsekvenskontroll kan
också specificeras.
3. Konstantblanketten
Konstanter, som behövs i programmet, åsättes namn (t. ex.
RUB 1 för en rubrikrad i utskriften), typ, längd och värde.
4. Behandlingsblanketten
Behandlingsblanketten användes för specifikation av de
interna operationer, som skall utföras av maskinen. Om
ingen initierande indikator specificerats, kommer
operationen att utföras vid varje genomgång av cykeln. I annat
fall utföres operationen endast om den initierande
indikatorn eller indikatorerna är inställd på angivet sätt vid
tidpunkten ifråga. (En blankett av denna typ visas i fig.
3).
För specifikation av operationer behöver programmeraren
lära sig endast 15 NICOL-instruktioner:
RDF Läs en post från annan fil än den som specificerats som
huvud-fil. (Från huvudfil sker läsning automatiskt.)
ADD Addera fält A till fält B och lagra resultatet i fält C.
SUB Subtrahera fält B från fält A och lagra resultatet i fält
C.
MUL Multiplicera fält A med fält B och lagra resultatet i
fält C
DVD Dividera fält A med fält B och lagra resultatet i fält
C. Eventuell rest lagras i en area med reserverat namn.
TST Jämför fält A med fält B och sätt en standardindikator,
om specificerat villkor är större än, lika med eller
mindre än.
MVE Flytta innehållet i ett fält till ett annat. I de fall när ett
inläst fält direkt skall flyttas till ett annat fält för
utskrivning, behöver inte MVE-instruktionen användas,
utan de båda fälten ges rätt och slätt samma namn.
ZER Nollställ. Upp till tre fält kan nollställas med en
instruktion.
STR Avsluta och stoppa körningen.
PFM Utför en specificerad subrutin, som kan vara av två
typer:
a) biblioteksrutin
b) rutin, som skrives av programmeraren. För detta
kan både PLAN (1900-seriens
assemblerings-språk) och FORTRAN användas.
STD Programmet avbryts och en angiven kod bestående av
två tecken visas, och programmet fortsättes medelst
nedtryckning av en startknapp på kontrollpanelen eller
om konsolskrivare finnes genom skrivning av GO.
INR Denna instruktion förhindrar läsning av nästa post
från huvudfilen i påföljande cykel.
SKP Förorsakar hopp till skrivningsdelen av cykeln.
PAR Användes för optimering av programmet beträffande
körtid, minnesutrymme och programmeringstid.
END De instruktioner, som ligger mellan en PAR och en
END kallas en paragraf.
Operationerna ADD, SUB, MUL och DVD kan sätta
standardindikatorer, om ett angivet tillstånd, t. ex. positivt,
negativt, noll, etc., blir resultatet av operationen.
5. Utdatablanketten
Skrivfilerna med dess olika poster och fält specificeras på
utdatablanketten. Redigering, radavstånd, sidbyten och
sidnumrering kan också specificeras. Det finns ingen
särskild skrivinstruktion. Poster skrives nämligen ut
automatiskt, när indikatorinställningen medger detta.
Körning och test av program
För NICOL-program finns en särskild kompilator, ett
översättningsprogram, som automatiskt konverterar program
skrivna i NICOL till instruktioner, som kan tolkas och
utföras av datamaskinen.
Varje korrigering, som befinnes vara nödvändig, när
programmet testas, kan utföras i NICOL - det språk som förstås
av användaren — varför programmeraren inte behöver känna
till maskinkoden.
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
