Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tilldragelse. 1 År 1521 korades till rikets höfvidsman herr Gustaf
Eriksson, som sedermera, under en lång regering, åt sitt folk förvärfvade
religiös och politisk frihet.
Men det oaktadt måste medgifvas, att periodindelningar äro
vanskliga att fastställa. Som begynnelsepunkt för en period måste
naturligtvis tagas en tilldragelse, i hvilken det för den perioden karakteristiska
nya uttalar sig. Men före hvart och ett sådant uttalande måste ligga en
förberedande utveckling; det nya framträder i allmänhet icke fullbildadt
och fullväpnadt såsom, enligt myten, gudinnan Athene sprang fram ur
Zeus’ hufvud. Innan i vårt land omvändelseverket hade gått så långt, att
de kristne kunde utöfva ett bestämmande inflytande på konungavalet,
hade missionärer kommit hit, här och der bildat grupper af anhängare
och grundat kyrkor, hade de vunnit inflytande öfver de mäktigare i
samhället och genom dem på landets öden. Nog egde konung Gustafs
regering en betydelse, som var bestämmande för hela den följande tiden,
men den omständigheten att riksföreståndarevärdigheten år 1521 lades i
hans händer innebär i och för sig intet nytt, ty före honom hade tre
Sturar, en Bonde, en Engelbrekt blifvit upphöjda till samma värdighet,
af enahanda motiv och med liknande uppgift — att befria landet från
ett öfvermäktigt främmande inflytande. En verklig skiljepunkt mellan
tvenne perioder finna vi år 1527, då konung och folk officielt bröto med
katolicismen. Men den politiska historien delas i regentperioder, och
derför kunde man icke stanna vid det afgörande året 1527, utan man
har funnit sig nödsakad att gå till det förberedande året 1521.
Kunna sålunda i detta afseende svårigheter yppa sig inom den
politiska historiens område, så mångfaldigas de, så snart vi icke nöja oss
med en utveckling, som är så bestämdt utpräglad som statsväsendets,
utan söka att sätta oss in i helheten af ett folks lif, i ringheten af dess
begynnelse, i den mångsidiga utvecklingen med hennes vexlingar af
stigande och sjunkande, i rikedomen af frukter, stora och små. Det
är icke lätt att sätta sig fullt in i en enskild menniskas lif, det är
oändligt mycket svårare att tränga in i ett helt folks utveckling, ty
der hafva alla förhållanden större mått: rötterna ligga djupare och
sprida sig öfver vidsträcktare områden, motiven för handlingarna äro mera
otillgängliga och verksamheten fördelar sig i otaliga riktningar. Vilja
vi framställa den menskliga odlingens historia, är det icke nog att
stanna vid en bestämdt utpräglad handling eller ett uttaladt ord, hvars
mening icke kan missförstås. Det åligger oss här att leta oss till de
tankar, som hålla på att bildas, söka behofven under tider då de
knappast anas, se till, huru viljan bildar sig att spränga berg eller
uppbygga en framtid. Vi hafva icke allenast att efterse, huru lifvet uppen-
1 Att år 1060 är ett väl sent årtal för denna förändring har jag visat i K.
Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademiens Månadsblad nr 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
