Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första boken. Landsbygden - 5. Skatterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SKEPPSLAG. 257
underhåll och till folkets utrustning likaledes med en tredjedel. Den
andra klassen bildades af gårdar på minst 4 mark silfver i jord, och
ledungsskyldigheten utgjorde här hälften af den förra klassens.
Slutligen utgjordes tolftingshafnæn af den jord, som beräknades till endast
2 mark silfver; egaren bidrog med en tolftedel i omkostnaderna och
sände hvart tolfte år en man i ledung. Jord under 2 mark deltog icke
i ledungen. Så var bördan fördelad på de sjelfegande, vare sig de
sjelfve odlade jorden eller låta henne brukas genom brytar.»
En landbo, som i afrad gaf 8 örtug silfver, skulle utgöra en
tredingshafnæ, den som gaf 4 örtug, en sjettingshafnæ, den som gaf mindre
är 4 örtug, erlade en örtug silfver till konungens gård. »Hade
fördelningen för landbon varit genomförd efter samma grund som för
jordegarne, skulle den landbo, hvars afrad uppgick till 2 örtug, hafva
utgjort en tolftingshafnæ, men här upphör öfverensstämmelsen. Den
som gaf mindre än 4 örtug föll utanför hafnæindelningen alldeles som
den, hvilken egde mindre än 2 mark silfver i jord. Skilnaden
förförklarar Velschow 1 dermed, att den arrendator, som gaf en obetydlig
afrad, sannolikt intog en så underordnad plats i samhället, att han lika
litet som trälen fick tagas med ombord på skeppet.»
Dessa föreskrifter äro hemtade ur Jutalagen. Att ledungsbördan
var på enahanda eller liknande sätt fördelad i de andra danska landen
är uppenbart. För Skåne se vi, att landet var deladt i skipæn och
hafnæ och att hvar hafnæ utrustade en man, hvilket bekräftas af 1283
års förordning för Bara härad. För Halland omtalas hamneindelningen
i k. Valdemars jordebok.
Jag har redan s. 62 omtalat denna jordeboks uppgifter rörande
folkmängden i Hallands olika härad. På samma ställe uppgifves
antalet hamnor i hvart härad. Läsaren torde jämföra deras siffror med
de förut meddelade folkmängdssiffrorna:
Fjäre härad har två skepp, det ena med 26, det andra med 32 hamnor,
Viske härad har ett skepp med 28 hamnor,
Himble härad har två skepp, det ena med 40, det andra med 25 hamnor,
Faurås härad har två skepp, det ena med 35, det andra med 42 hamnor,
Halmstads härad har två skepp, det ena med 16, det andra med 40 hamnor,
Tönnersjö härad har tre skepp, ett med 25, ett med 26, ett med 23
hamnor,
Högs härad har fyra skepp, ett med 24, ett med 25, ett med 26, ett
med 23 hamnor,
Arstads härad har två skepp, det ena med 33, det andra med 42 hamnor. 2
Likartade förhållanden förekommo i Norge. Alla kustfylkena från
Hålogalands nordgräns till Göta elf voro indelade i 309 skeppsredor
(skipreiður) och sträckte sig denna indelning så långt in i landet som
elfvarne voro farbara. Hvar skeppsreda utrustade och bemannade ctt skepp.
Af skeppen hade 192 tjugo roddarcbänkar, 116 tjugofem och 1 tretio.
1 De Danorum institutis militaribus § 29.
2 Nielsens upplaga af jordeboken s. 55 f.
Hildebrand, Sveriges Medeltid 1. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>