Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra boken. Städerne. De privilegierade näringarna. Samfärdsel - 1. Städerne, deras innebyggare och styrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
428 LOFT, SVALAR.
beboddes allenast af ett hushåll. Hvar hyresgäst, som dref något yrke,
behöfde en källare, och följde sådana mycket ofta med bodlägenheterna.
Nedgången till källaren (ibland gemensam för flere källare) kallades
källarehals.
Den ofvan s. 420 nämnda loftkonstruktionen med en föga
utskjutande öfvervåning återfinnes i landsbygdens fatburar och härbergen
(jfr fig. 71). Vid sidan af denna förekomma loft, hvilkas öfre våning
å den ena sidan skjuter så långt ut, att ett galleri uppkommer utmed
hela öfvervåningen, ett galleri, till hvilket man kommer på en
yttertrappa och från hvilket man har tillträde till öfvervåningens rum (jfr
fig. 68 och 69). Detta galleri kallas, som redan blifvit nämndt, svale.
En gammal svalbyggnad finnes ännu i en svensk stad, den s. k.
kungstugan i Örebro, hvars likhet med Ornäshuset jag förut (s. 157)
2aa påpekat. Som emellertid de i denna
” intressanta stadsbyggnad förekommande
målningarna tillhöra 1500-talets senare
del och då, mig veterligen, bevis ej finnes
för det visserligen ej osannolika förhål-
175. Tahktegel. landet, att sjelfva huset är äldre, kan
denna byggnad icke användas som bevis för svalkonstruktionens tillvara
i våre medeltidsstäder. Att den i dem funnits, framgår dock med full
säkerhet af yttranden i stadslagarna. I den svenska stadslagen heter
det, att svalar byggda öfver tvärgator skulle ovilkorligen borttagas
samt att de svalar, som byggdes vid allmänningsgator, icke fingo hafva
ARAA n större bredd än halfannan
RTRXD RLNG — aln, såvida icke gatan eller
a 2 e den allmänna platsen fram-
för huset var mer än vanligt
d bred. 1 Föreskriften är tyd-
176. Olika sätt att ordna tegelpannor. ligen framkallad af farhogan
att gatorna skulle göras alltför mörka. Visbylagen medgifver en bredd
af fem fot. Samma lag medgifver en egare, som besitter de motliggande
husen å båda sidor om gatan, att förena deras öfvervåningar med en
gång, som dock icke får hafva mera än tre alnars bredd. 2 Å det fig.
169 afbildade stenhuset i Visby ses å långsidan en rad af hål, hvilka
sannolikt fordom fyllts af de bjelkar, som uppburo svalgången. 3
Fig. 175. Efter original i Statens Historiska Museum.
Fig. 176. Efter teckning i Müller och Mothes, Archäologisches Wörterbuch.
1 Byggningabalken kap. 7. Samma förbud att bygga svale öfver tvärgator
förekommer redan i Bjärköarätten.
2 III. 1. kap. 16, 17. Ordet svale kan ock betyda ungefär detsamma som förhus,
men i ingendera lagen synes mig denna betydelse vara sannolik.
3 I handlingar rörande Stockholm omtalas gångar, som voro hvälfda ogh
förekommo ej blott i bottenvåningen. Följande exempel förtjena anföras. Är 1443:
stenhus, undantagen den norra gatuboden med allt det honom tillhörde med
fri gång ofvantill och nedantill. — ÄÅr 1445: Henrik Nyenborg upplät till
Henrik Bolt sin gård och tomt vid (Svart)munkagatan mellan domkyrkans stenhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
