Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje boken. De högste i samhället - 1. Konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNGENS DOM 1I STADEN. HANS GÅRDSRÄTT. 95
dom. Ting hölls på eller vid Kindaholms fäste vid Ätran, således
icke på häradets eller lagsagans tingsställe, och till målets ransakande
togs såväl en af bönder Bostående haradsnämnd som en konungsnämnd
af gode, friborne frälsemän. Pröfva vi efter bestämmelserna i k. Kristofers
lag, finna vi att den förra gör tinget till ett kongligt rättareting, den
senare gör det till ett räfsteting.
Jag har redan antydt unionskonungarnes naturliga obekantskap med
svenska förhållanden och den svårighet för konungsdomens utöfvande,
som låg i unionskonungarnes oförmåga att tillbringa all sin tid i Sverige.
Stundom vidtogos särskilda anordningar för konungens frånvara. K.
Kristofer insatte år 1442 en interrimsregering, som egde att utnämna
konungens domsinnehafvare i landets olika delar samt bestämma tid
och ort för utöfvandet af deras verksamhet. I Kalmar recess af år
1483 förbinder sig konungen till följande med afseende på
rättsskipningen: »vi skola efter vårt råds råd tillskicka gode män af vårt råd,
helst de rättvisaste och klokaste, att låta hålla räfsteting öfver allt
riket — — och skall en konungsnämnd vara i Sverige i hvar lagsaga,
såsom lagen utvisar, att fullfölja alle domar och dombrott som det
sig bör.»
Ehuru man mot medeltidens slut yrkade, att till konungen eller
hans ställföreträdare inga andra mål skulle hänskjutas än sådana, som
redan blifvit vid lägre rätt behandlade, grep man med konungens dom
in i rättsskipningen på de lägre instanserna, mindre ofta på landsbygden
än i städerne.
Enligt k. Magni stadslag dömdes konungens dom i staden tvänne
gånger om året af ett af konungens råd jämte biskopen eller en
kapitelsmedlem. Denne domstol hade till uppgift att skipa stadens gäster och
bymän rätt af hofmän, klerker och andre landsmän (d. v. s. landsbor),
af hvilke de annars ej kunde få rätt, och skulle således icke direkt
utgöra en högre domstol för staden. Konungen upptog sjelf mål, som
till honom genom vad hänskötos från stadens borgmästare och råd.
Någon gång pröfvades ärenden af konungens domhafvande och
representanter från staden, någon gång hölls i staden räfsteting. För öfrigt
infunno sig de svenske regenterne mot medeltidens slut ej sällan på
rådstugan, ensamme eller med rikets råd, eller ock kommo några af
rikets råd dit. Så mycket naturligare var detta, som å en rådstuga
äfven politiska angelägenheter kunde förekomma och domar, vigtiga
för hela landet, fattas. Den efter oroligheterna i Dalarne fängslige mäster
Knut ställdes till rätta på Stockholms rådhus, inför konungen, rikets
råd samt stadens borgmästare och råd. Den 18 januari 1525 befann
sig Upplandslagmannen m. fl. personer på rådhuset i Stockholm, den
20 suto der flere af rikets råd och på deras förbön mildrades en dom.
Om konungens gårdsrätt får jag tillfälle att tala, då jag i det
följande kommer till frågan om konungens gård och tjenare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
