Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 3. Kyrkorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KYRKOGÅRDAR. 411
Sanda sn och i närheten af Dalhems kyrka två, af hvilka det ena
synes bära årtalet 1544.
En mera afvikande form förekommer vid vägen till Endre kyrka
(fig. 278 — kalk och paten, som äro ristade å korsets båda sidor,
visa, att det bevarar minnet af en prestman).
Säve omtalar i samma afhandling höga träkors, som fordom ganska
allmänt voro resta i de gotländske byarne för andaktens skull. Ett
sådant, 10 alnar högt, bärande en Christusbild, stod år 1787 i Sörby i
Källunge sn. Marken kring korset var belagd med stenflisor, hvilka
under vintern höllos fria från snö. Hvar morgon gick gårdsfolket dit
för att göra bön med läsning af syndabekännelsen eller åtminstone
Fader vår. Barnen lågo på knä, stödjande händerna mot en fals, som
gick omkring korsets fot, de vuxne stodo utomkring med knäppta
händer, männen med blottade hufvud.
Korsen, som tala om en våldsam död, enligt traditionen icke alltid
vållad af anfall, utan äfven genom olyckshändelse, leda oss helt natur-
HI
nl
lili
Ni
f
2860. Kyrkobalk.
ligt öfver till grafvarna, som förekommo dels i kyrkorna, dels å
kyrkogårdarne. Dock må först några ord sägas om kyrkogården (kirkiugarþer,
på latin coemeterium ecclesiæ). Ordet hade, liksom det enkla ordet gård,
en dubbel betydelse: det betecknade dels den inhägnade platsen kring
kyrkan, dels den en sådan omslutande hägnadsmuren, hvilken ock kallades
kirkiogarþsmur. En öppning i denne kallades kirkiogarþsliþp.
I Smålandslagens kyrkobalk förekommer uttrycket kyrkiostætta,
tydligen afsedd att användas vid tider, då kyrkogårdsportarne voro
stängde.
Amnehärads-Råda kyrkogård är inhägnad med träbalkar (fig. 280).
Åldern för denne inhägnad kan jag naturligtvis icke uppgifva, men
det är föga troligt, att han ersatt en tidigare stenmur. Om denne
trähägnad, som omgifver den år 1323 uppförda och ännu bevarade
Fig. 280. Efter teckning i Statens Historiska Museum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
