Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 5. Gudstjensten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
788 SÄRSKILDA ÅTGÄRDER.
efter ottesången, priman, tersen, sextan och nonan sjunga Regina celi
letare mellan påsk och pingst, under den öfrige delen af året Regina
celorum, mater angelorum, efter aftonsången skulle de sjunga Ave maris
stella med kollekter derefter. När de borde sjunga vigilier, skulle
de infinna sig i den hel. Annas kor i klosterkyrkan, hvarest ’vår kära
husfru ligger’ begrafven. De skulle då på sitt röklin och almucium
bära rikets (hvilket rikes?) baner, som var ett rödt kors i guldfält.
De skulle der i vigilierna sjunga antifonen clementissime domine och
efter antifonen super benedictus, och detta skulle ske genast efter
systrarnas aftonsång och brödernes vigilier. Dessutom skulle en af
desse prester hvar dag läsa i koret en själamessa, utom vid stora
högtider, ’då läse han af tronsmessan’, hvilket väl skall betyda
tidegudstjenst.
Om donationen kom till stånd, vet jag icke, ej heller kan jag
säga, huru mycket jordagods kunde skaffas för 1,100 tunge engelske
nobler, i fall desse verkligen ställdes till förfogande, ännu mindre kan
jag säga, huru stor afkastning dessa jordagods kunde lemna. Men så
mycket är säkert, att afkastningen måste vara ganska stor för att
ersätta det arbete, desse prester hade att utföra. Utom allt annat — att
läsa psaltaren på alla de tider, då ingen ordinarie gudstjenst, d. v. s.
tidegudstjenst och messa, förekom i bykyrkan, var något ganska
ansträngande. Hvartill skulle denna läsning för öfrigt tjena, då ju i den
ordinarie tidegudstjensten just läsningen af psaltaren ingick som den
vigtigaste delen. Månne k. Eriks psaltareläsning skulle utföras på
modersmålet? Då kunde vi förstå det hela, men då skulle också ett
ord derom vara uttaladt i stiftelseurkunden.
Jag nämnde nyss, att det i stiftelseurkunden åberopade rådet var
egendomligt sammansatt. Uppräknade äro erkebiskop Jens i Uppsala,
biskop Knut i Linköping, hr Peder Axelsson prost i Lund, hr Peder
Bosson prest i Bergen, hr Karl Pederson, hr Laurens Ulfsson, hr Niclas
Bosson, hr Bengt Stensson riddare, Hans Kröpelin och Henrik
Snakenborg.
Titeln konungens kapellaner tyckes syfta på något inflytande från
norsk sida.
K. Erik höll emellertid på sin psaltareläsning. Under den
närmast följande tiden stiktade han sådan läsning i Kalmar, Köpenhamn,
Roskilde, Lund och Nidaros. Men domkapitlet i Lund protesterade
året efteråt, år 1435. Kanikerne sade, att konungen hade öfvertalat
dem med smickrande ord och med gåfvor, men i synnerhet med hot.
De nöjde sig icke med en protest grundad på sådant tillvägagående,
de klagade deröfver, att konungen hade lagt sig i saker, hvilka icke
tillhörde hans maktområde, han hade med oheligt trots fattat beslut i
angelägenheter, som tillhörde kyrkan, tillsatt och afsatt erkebiskopar,
biskopar, abboter, prelater och kaniker i de olika rikena och straffat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
