Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
946 AUGUSTINI ORDEN I SVERIGE.
bart angifver sig som stiftare, medelbart eller omedelbart, af detta
kloster. Ånnu så sent som år 1403 skrifver den dåvarande priorn
af augustinerorden i Konungahälla ett bref till klostret i Ebelholt,
i hvilket han uttalar sin lydnad för dettas abbot, som efter den hel.
Augustini kanoniske regel är Konungahälleklostrets rätte abbot; han
har full rätt öfver klostret och dess gods. Ingen kunde väljas till
prior i Konungahälla utan samtycke af abboten i Ebelholt. Detta
angifver ett bestämdt filiationsförhållande. Men å andra sidan skrifver
erkebiskopen i Nidaros år 1354 — efter den store döden — att han
hade hvarken lärde män eller lekmän, som voro lämplige att betros
med Kastelleklostret. Tack vare en gåfva af gods belägna inom
Nidaros’ biskopsdöme öfverlät han åt k. Magnus Eriksson att hafva tillsyn
och styrelse öfver klostret i verldsliga saker, med rätt att uppbära
klostrets inkomster, under villkor att konungen skulle underhålla med
kost och kläder de två prestbröder, som skötte messorna och tjensten
i klostret, samt sörja för böcker och mess-skrud. Den store döden
synes hafva ytterst svårt hemsökt klostret. Anordningen torde väl
hafva, åtminstone i viss mon, varit provisorisk, vid en tid, då
klostermenigheten knappast kan sägas hafva existerat, men — med afseende
på förhållandet till Ebelholt — förefaller erkebiskopens direkta
ingripande här ganska egendomligt. Erkebiskopsstolen i Nidaros erhöll
emellertid aldrig de utlofvade godsen, och i anledning häraf förklarade
k. Johan II och det norska riksrådet år 1498, att Kastelleklostret med
all dess egendom icke tillhört kronan. Den dåvarande erkebiskopen
hade under förhandlingarna yttrat, att Kastelleklostret vid
Konungahälla från dess första stiftelse med full rätt legat under den heliga
domkyrkan i Nidaros. Detta kan icke tydas annanledes än att klostret
verkligen grundats af erkebiskopen i Nidaros — biskopen i Öslo håde
intet med klostret att beställa — i samverkan med abboten i Ebelholt.
Förbindelsen med moderklostret i Danmark synes till sist hafva blifvit
fullständigt upphäfd.
Moderklostret i Ebelholt hette fullständigt monasterium sancti
Thome de Paracleto. Dotterklostret i Konungahälla synes hafva
angifvits vara de ordine canonicorum regularium diocesis asloensis. 1
ÄÅr 1891 gjordes en undersökning af den s. k. klosterkullen vid
Kastellegården, å hvars mark den ursprunglige staden Konungahälla
låg. 2 De dervid blottade lemningarna af klostrets murar gifva dock
icke något tydligt begrepp om klostrets plan och deraf beroende
förhållanden. 3
1 Om de skånska, halländska och blekingska klostren jfr Daugaard, Om de
danske klostre i middelalderen (1830), om de bohuslänska klostren Lange,
De norske klostres historie i middelalderen (1847).
2 Den nuvarande staden Kungelf ligger å en annan plats.
3 Jfr Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia del
5, s. 189 f. Bland fynden är pl. 19 fig. 6 afbildad en parerstång till en
hirschfängare från nyare tid, hvilken således icke har något med klostret att göra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
