Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIRGITTINERORDEN I SVERIGE. 1023
hålla sine tjenare och piltar, hvilke, vid tillsägelse, skulle arbeta för
klostrets bästa.
Syslomannens vikarie, när han var frånvarande, eljes hans
underordnade biträde, var gårdsmästaren, mästaren i hjonegården, hvilken
hade den närmaste beröringen med de arbetande krafterna. En tredje
verldslig tjenare var intäktesmannen, som hade med inkomsterna
att göra. Han hade att föra räkenskaper, som i viss mon
kompletterade syslomannens. Han hade icke endast att taga mot det som
inlemnades — och förteckna det som brast, — utan han skulle lemna
ut hvad af matvaror behöfdes för klostrets behof, hvad af hudar och
skinn behöfdes af klostrets skomakare och skinnare, hvad af jern
klostret kunde fordra af smeden. Intäktesmannens fullmakt är ytterst
detaljerad, han skulle redovisa för abbedissan, i närvara af
syslomannen och gårdsmästaren. En af dem som bära det röda korset
eller någon annan trogen tjenare i klostret skulle skifta allmosor och
aflagda Elader till de fattige. Det som upptages från systrarnas och
brödernes bord efter slutad måltid, sod (soppa), kött och all annan
sofvel, som är mindre än en half portion (proventa), och bröd, som är
mindre än ett halft bröd, lemnas utan vidare åt de fattige jämte hälften
af det öfverblifna ölet. Den andra hälften af ölet slås i en tunna och
denna, jämte det återstående af maten, lemnas åt gårdsmästaren till
utdelning bland det främsta folket. I stället upphör all utspisning åt
embetsmännens och andre tjenares vänner och fränder, med undantag
för dem, som abbedissan vill visa någon särskild gunst, men hon bör
i detta afseende vara skälig och mattlig. Samme man eller någon
annan trogen tjenare skall köpa vadmal m. m. till klostrets behof, och
han sälje oeh låte beskatta guld, silfver och annat, så att systrarna ej
behöfva omaka sig dermed. På det ej allt för mycket folk skulle vara
i klostrets bröd, skulle gårdsmästaren två gånger om året lemna
abbedissan en förteckning, ty inga fåfänga hjon eller folk, som förtära
Guds allmosa i synd och försummelse, fingo åtnjuta någon förmon, ty
inför Gud skall räkenskap göras, huru allmosan förtäres.
När klosterväsendet med dess regler hade funnits till så länge
innan birgittinerorden stiftades, är det helt naturligt att i denne
ceremonielet skulle vara noggrant utarbetadt.
När jag här skall redogöra för upptagande af en syster 1 eller
broder i klostermenigheten, måste jag, med föregripande af hvad jag
kommer att meddela framdeles, omnämna, att ett område framföre
koren i öster och vester samt i öfrigt utmed kyrkans väggar var genom
ett jerngaller (crates ferree, gerre) skildt från midtdelen af kyrkan.
På detta jernstängsel funnos grindar.
1 Åmnet är tidigare behandladt af Quensel i Kyrklig Tidskrift för år 1897.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
