Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte boken. Kyrkan - 9. Klostren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1098 BIRGITTINERORDEN I SVERIGE.
sedd person och med tillstånd af abbedissan, de som äta i refektoriet
skola vara nöjda med det som serveras dem i öfverensstämmelse med
klosterordningen, de få icke sända någon del af sin portion till en
annan utan grannarnes samtycke — detta gällde dock icke
abbedissan —, denna skall älska alla systrarna lika såsom sina döttrar, ej
för ens eller tvännes skuld ringakta de öfriga, låna alla ett välvilligt
öra, ej gynna grälmakare, ej lyssna till baktal och sqvaller, om icke
i närvara af den syster klagomålet gäller. Detta skulle gälla äfven
med afseende på konfessorn och bröderne. Alla de gåfvor, som
lemnades enskilda systrar eller bröder, skulle framläggas vid den hel.
Birgittas altare och fördelas efter abbedissans bud. Klostrets
hemligheter fingo icke på något villkor yppas för lekmän. Biskopen hade vid
samma tillfälle i brödrakonventet blifvit tillfrågad, hvilka skulle räknas
som seniorer — den frågan var således icke alldeles klar — och svaret
blef, att seniorskapet icke borde bero på årens antal, utan på företräde
med afseende på sedernes mogenhet.
Biskop Knut synes den tiden velat uppträda som klostrets
reformator. Vid samma tillfälle hade han bragt på tal prior Peters tillägg
till ordensregeln med de två paragraferne, hvilke syntes fordra alltför
mycket kroppsligt arbete af systrarna i köket och brygghuset, och
yrkat på dennes antagande, då han icke vidare ville tillåta en del
saker, som brukades i klostret och stridde mot dessa tillägg. De
upphöjdes af honom till bindande lag genom en skrifvelse af år 1420.
Huruvida biskopen hade rätt att på sådant sätt foga tillägg till den af
påfven stadfäste regeln vill jag lemna osagdt.
Jag har redan omtalat bannlysningen af 1453 och, som redan är
sagdt, jag kan icke för närvarande förklara hennes orsak. Möjligen
stod hon i sammanhang med den allt för mycket förkättrade k. Karl
Knutsson, hvilken, såsom jag längre fram får omtala, ville genomföra
en reform i klosterväsendet just vid den tiden. Med afseende på
Vadstena kloster hade han ett alldeles specielt klagomål, nämligen
öfver dess abbedissa fru Ingeborg Gerhardsdotter. Jag har redan
framhållit, att k. Karls yrkande på hennes afsättning, hvilket —
åtminstone enligt klostrets diarium — besvarades med hennes frivilliga
afgång — berodde på politiska skäl, och jag vill ytterligare framhålla
detta. K. Karl hade en farlig motståndare i k. Kristiern, och med
honom var abbedissan i Vadstena nära befryndad. Just vid den tid,
då han fordrade hennes afsättning, låg han i öppen fejd med den
danske konungen. Denna min hänvisning till politiska skäl för k.
Karls kraf göres till visshet derigenom, att k. Kristiern kommit till
Sverige vid pingsttiden år 1457 och att samma år öfvertog fru
Ingeborg åter abbedissevärdigheten, hvarom diariet icke säger ett ord, an-
1 Ifrågavarande tillägg till ordensregeln jämte biskopens bref äro tryckta i
Klemmings upplaga af Birgittas uppenbarelser, del 5, s. 15 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
