Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Inlägg med anledning af det nya vattenrättsförslaget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
antingen genom brukets egen produktion eller på annat sätt och på det
hela taget kan det sägas, att den skapar en sund omgifning för sina
anställda, hvilket ej minst bidrager till att utjämna klasskillnaden.
Vid vattenkraftsfrågans behandling synes man därjämte helt ha
bortsett från nödvändigheten af, att vår svenska industri besitter fortsatt
konkurrensförmåga gent emot den utländska värmemotordriften. För
att framkalla tillgodogörandet af de nu bortrinnande millionerna är det
ej enbart tillräckligt, att kraft ställes till förfogande, utan måste detta
ske på sådana villkor, att den därpå byggda industrien kan afsätta sina
produkter till en högst väsentlig del i utlandet. Det egna landet med
dess ringa invånarantal kan nämligen icke erbjuda tillräckligt stor
marknad för densamma. Den föreslagna vattenlagen minskar emellertid
genom de nya bördor, den pålägger industrien, konkurrensförmågan i
högsta grad, hvilket kommer att äfventyra tusentals arbetares lefvebröd
och understödja emigrationen. Den utländska industrien är nämligen ej
sällan gynnad af sådana omständigheter, med hvilka vår svenska
industri på lång sikt ej kan räkna. Ofta är den förlagd midt i
afsättningsområdet med lättare råvarutillgångar, och på grund af gynnsamma
klimatförhållanden ställa sig byggnadskostnaderna väsentligt billigare än hos
oss, hvarför den lättare kan baseras på relativt kort varaktighet, hvartill
värmemotorkraftstationernas väsentligt lägre anläggningskostnader också
bidraga. Värmemotortekniken har på den senaste tiden gjort oerhörda
framsteg och med vissa tekniskt fulländade värmemotorer har man
kommit upp till väsentligt högre verkningsgrader än för ett 10-tal år
tillbaka. Att värmemotornerna vidare äro afsevärdt mera utvecklingsbara
än vattenmotorerna framgår däraf, att goda ångmaskiner nu endast
tillgodogöra sig ungefär en åttondel af stenkolens inneboende energi. Under
de sista årens snabba utveckling har man ock i detta afseende gjort
stora framsteg, så att kraftpriserna i de bränsleägande länderna kunnat
i hög grad minskas. Nämnda utveckling ter sig än mer hotande, då
man tager i betraktande den fulländade teknik, som vattenmotorerna
redan nått. Verkställda prof med de senaste i statens kraftverk insatta
turbinerna hafva nämligen utvisat en utnyttjningsgrad af öfver 90 %.
När värmemotorerna nått samma fulländning, torde ock
konkurrenssvårigheterna blifva än större än hittills. Redan nu kan värmekraften i
utlandet vid kolgrufvorna levereras mycket billigt. Så hafva exempelvis
i England under kriget elektrokemiska verk kunnat hyra kraft till 1/10
penny per kilowattimme (vid nuvarande kurs å pounds 46 kronor per
kilowattår), ett pris, som är billigare än priset å den sämre belägna
Trollhättekraften. Den tyska industrien talar ock om samma låga priser.
Att så billig kraft kan erhållas måste delvis förklaras af det förhållande,
att man ur stenkolen, förutom gas till kraftalstring, samtidigt framställer
kväfvegödning i form af svafvelsyrad ammoniak och därjämte äfven
tillgodogör sig stenkolens icke för kraftalstring förbrukade värme för
uppvärmningsändamål.
Att detta icke kan ske genom införande af ett koncessionsförfarande
i vår vattenlagstiftning, hvilket, om ock något säkrare än
krafthyreskontraktet, likväl är behäftadt med så väsentliga olägenheter med hänsyn till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
