Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
höfding i Kalmar.1 Hebklin var en energisk och
skarpsynt statsman, men endast provisoriskt inkommen i
regeringen, och utan understöd kunde han i politiskt
af-seende intet uträtta. Redan långt före riksdagen skall
han enligt egen utsago hafva anat de vådor, som hotade,
och ofta hafva höjt en varnande röst, uppmanande till
enighet, beslutsamhet och kraft, — men utan resultat.1 2 3
»Man tyckes ej tänka på riksdagen», skref han till en
vän i början af 1839. »Jag har deröfver yttrat mina
bekymmer både för prinsen och “Stiernelb. De dela dem, men
kunna ej hjelpa oefterrättligheten. Jag bäfvar vid tanken,
huru det skall gå, utan beredelse, utan plan och slutligen
med förhastade, obetänksamma, illa utarbetade förslag.» *’
Att han ej var den ende, som med oro förutsåg följderna
af regeringens overksamhet och sökte väcka henne ur
dvalan, är visst,4 — men varningarna förklingade fruktlöst.
Då riksdagen i januari 1840 sammanträdde, visade
det sig, att det oppositionella partiet var inom
bonde-och borgarestånden starkare representeradt än någonsin
förut: af det förras ledamöter räknade det åtminstone
två tredjedelar, af det senares ungefär tre fjerdedelar.
Den man, som under de närmast föregående
riksdagarna varit oppositionens sjelfskrifne ledare inom
bondeståndet, Anders Danielsson, hade 1839 skördats af
döden, och likaså (1837) hans medbroder Nils Månsson.
Partiet styrdes nu med hårda tyglar af Hans Jansson
(Elfsborgs län), närmast understödd af norrländingen
J. J. Rutberg, småländingen Sven Heurlin, halländingen
1 Heurlins förordnande gafs den 14 sept. 1838, Munthes
den 21 sept., samma dag som Skogman utnämndes till
president, och Ulfsparres den 10 oktober, då Danckwardt
erhöll sitt afsked.
2 Se hans förut citerade bref till biskop Kullberg den 22
febr. 1841.
3 Till Tegnér i början af 1839 (Tegnérs Efterlemnade skrifter,
ny samling, II, s. 330). Jfr Tegnérs bref till Heurlin
af den 5 febr. 1839, till Agardh den 2 nov. 1839 och till
Beskow den 24 nov. 1839 (anf. st. s. 318, 291, 164).
4 Se Palmstlerna, anf. arb., s. 70—74.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
