- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 12. 2. Carl Johan och hans tid (1828-1844) /
41

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

den styrka, som oppositionspartiet hade utvecklat vid
bänkmansvalen, skulle brytas, så snart någon uppstod,
som egde förmåga och kraft att organisera och leda
regeringens vänner och dem, som, utan att vilja följa henne
i allt, dock insågo nödvändigheten att genom ett enigt och
fast uppträdande sätta en gräns för oppositionens planer.
Den man, som under regeringens handfallenhet åtog sig
detta värf, var Atjgujst von Hartmansdoeff. Sedan sin
hofkanslerstid afskydd af oppositionen och äfven inom
regeringskretsar sedd med sneda blickar, emedan han
genom sina kraftåtgärder 1838 ansågs hafva försämrat
ställningen, hade han från Kalmar, der han efter sitt
afiägsnande från hofkanslersbefattningen fungerade som
t. f. landshöfding, infunnit sig vid riksdagen för att från
sin plats på riddarhuset upptaga den strid, som han ej
såsom ledamot af regeringen fått kämpa till slut. Med
den outtröttliga kraft och den oförfärade beslutsamhet,
som voro för honom utmärkande, grep han verket an,
och det dröjde ej länge, innan frukten af hans
ansträngningar trädde i dagen.

I riddarliusets plenum den 1 febr. hade friherre
Nordin väckt en motion, hvari yrkades, att hela
mantals-räntan, eller åtminstone så stor del deraf, som icke genom
ett formligt riksens ständers beslut hade förklarats skola
i all framtid af jorden utgöras, måtte med år 1841
upphöra att debiteras och uppbäras.1 Omedelbart derpå
hade grefve Ancicarsvärd framträdt med en följd af
uppseendeväckande motioner. Den första bland dem innehöll
ett förslag till statsreglering, märkligt ej mindre derföre
att det framställdes, innan Kongl. Maj:ts proposition om
statsverkets tillstånd och behof hade blifvit ständerna
meddelad, än derigenom, att det nedsatte statsutgifterna
med ungefär 1,150,000 rdr bko, d. v. s. med mer än en
åttondedel. Bland de poster, på hvilka afprutning skulle
ske, var anslaget till konungens hofhållning, hvilket
skulle minskas med en summa motsvarande den, hvarmed

1 11. o. Ad. prot. I, 173—8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:13:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/12-2/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free