Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
departementet), herr O. I. Fåhejeus (chef för
civildepartementet) samt förutvarande statsrådet frih. Joh.
Lager-bielke (chef för sjöförsvarsdepartementet) och t. f.
hof-kansleren A. Ihre (konsultativt statsråd) äfven t. f.
statssekreteraren för ecklesiastikärendena biskop C. I. Heurlin
och landtmarskalken frih. C. O. Palmstierna skulle ingå
i den nya konseljen, den förre såsom chef för
ecklesiastikdepartementet, den senare i egenskap af chef för
finansdepartementet. Genom intagandet af dessa båda herrar,
hvilka kunde betraktas såsom målsmän för den
konservativa majoriteten inom presteståndet och adeln, räknade
man på att kunna afväpna det motstånd, som ifrån detta
håll var för den nya konseljen att befara, och då på
samma gång landtmarskalksstafven skulle öfverlemnas åt
grefve Carl De Geer, hoppades man, att regeringen i
dennes inflytande på oppositionsmännen skulle erhålla ett
väl behöfligt stöd. Denna kombination blef likväl
omintetgjord. Det ultrakonservativa partiet vid riksdagen,
med erkebiskop Wingård i spetsen, använde sitt inflytande
hos konungen till att motarbeta den —, såsom man kan
förmoda, dels af fruktan för att regeringens förbindelse
med De Geer skulle medföra allt för stora eftergifter åt
oppositionen, dels emedan man ville undvika de
konservativa krafternas splittring. Ännu den 14 maj stodo
emellertid sakerna så, att konungen då erbjöd grefve
De Geer landtmarskalksstafven, men då denne som vilkor
för dess emottagande fordrade konungens löfte, att
riksdagen ej skulle upplösas, innan dess arbeten voro
af-slutade, förklarade konungen uppbrusande, att han ej
ville låta binda sig af något dylikt vilkor, och härpå
strandade underhandlingarna om denna sak.1 Sent på
aftonen följande dag meddelade biskop Heurlin »till allas
förvåning» sina tillämnade kamrater i konseljen, att han
ej der kuride inträda,2 och den 16 maj, efter plenum
1 Palmstierna, anf. avb. s. 85.
2 Fåiir/EUs, anf. arb. s. 38. Om anledningen till Héurlins
tillbakaträdande uppgifver Palmstierna, att »grefve Posse
ville ingalunda se Heurlin i statsrådet samt gjorde många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
