- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 12. 2. Carl Johan och hans tid (1828-1844) /
140

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gillad grundlagsförändring rikets allmänna ärendens
beredning blifvit indragen, i annan ordning åter införa
enabanda institution, hvilken för öfrigt icke i något
af-seende bidroge till att minska mängden af de mål, som
af K. M:t i dess statsråd nu måste afgöras», — en mening,
som af alla stånden godkändes (slutet af juli och midten
af augusti ’).

Om detta resultat mera var en följd af den
ifrågasatta åtgärdens egen natur än af fiendtlighet emot
regeringen, så torde ett motsatt förhållande hafva gjort
sig gällande vid behandlingen af den del af K. M:s
proposition om lönereglering för statsdepartementens
expeditioner af den 9 juni, som rörde behofvet af särskildt anslag
till indragningsstat för öfvertaliga embets- och tjenstemän
inom kongl. kansliet. Härmed förhöll sig på följ ande sätt.
K. M:t hade vid 1834 års riksdag gjort framställning
om lönereglering inom kansliet. Denna framställning
hade ständerna bifallit, men på samma gång antydt, att
regleringen borde ske successivt,.1 2 Emellertid hade den
blifvit på en gång satt i verket, och då nu antalet
tjenstemän inom kansliet var större, än att alla kunde på
ordinarie stat uppföras, men hvarken K. M:t begärt eller
riksdagen anvisat anslag till särskild indragningsstat för de
öfvertaliga tjenstemännen, så hade följden blifvit en brist
på ungefär 16,000 rdr, hvilken måst betäckas dels genom
nedsättning af de verkligen tjenstgörandes löner, dels
genom anvisningar på 2:dra hufvudtitelns besparingar.3
På detta missförhållande hade K. M:t i sin proposition
om statsverkets tillstånd och behof fäst ständernas
uppmärksamhet och begärt de öfvertaliga tjenstemännens

1 K. M:ts prop. n:r 66. Statsutsk. uti. n:r 194. It. o. Ad.
prot. X, 269; Prestest. prot. VI, 562—6; Borgarest. prot.
IV, 167—72; Bondest. prot. VI, 478.

2 Se bill. t. riksståndens prot vid 1834—35 års riksdag X, I,
s. 274.

3 K. M:ts prop. ang. statsverkets tillstånd och behof 1840, s.
16 f. Jfr Heurlins vttrande i presteståndet den 6 maj 1840
(prot. III, 175 f).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:13:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/12-2/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free