- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Del 12. 2. Carl Johan och hans tid (1828-1844) /
162

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

presteståndet ogillade.1 Då frågan enligt statsutskottets
åsigt »rörde statens reglerande», uppsatte det förslag till
voteringspropositioner för hennes afgörande i förstärkt
statsutskott. Emot detta förfaringssätt reserverade sig
hland andra prosten Stenhammar, »på det uttryckligaste»,
framhållande att frågan först i händelse af konungs och
ständers bifall till de föreslagna åtgärderna, således först i
andra hand, erhölle karakter af statsregleringsfråga, men
att hon i sitt nuvarande skick måste anses vara genom
två stånds beslut förfallen. Denna mening segrade ock
så väl på riddarhuset som i presteståndet, och de
föreslagna voteringspropositionerna förkastades.2

Ur samma synpunkt, som sålunda gjort sig gällande,
inlade presteståndet gensaga mot statsutskottets åsigt,

1 Statsutsk. mem. n:r 170 och 326. R. o. Ad. prot. 4 och
7 nov. 1840 (XYI, 106—158); Prestest. prot. 7 och 9 nov.
1840 (X, 179—260); Borgarest. prot. 31 oktober s. å. (V,
516—541); Bondest. prot. 17 oktober s. ä. (VIII, 120—
132). -— 1 sammanhang med denna fråga afgaf utskottet äfven
yttrande om de motioner, hvari föreslagits åtgärder för att
åvägabringa grundskatternas lika fördelning på all jord.
Dessa motioner afstyrktes samtliga enhälligt af 1840 års
statsutskott, lmfvudsakligen på den grund att, »då hvarje egendoms
egentliga värde vore beroende af dess behållna afkastning och
grundskatternas större eller mindre belopp således derpå
egde inflytande, samt egendomarne under långliga tider gått
i arf eller köp efter beräkning af de högre eller ringare
skattebidrag, som dem åtföljde, skulle en jemkning uti
grundskatternas fördelning, hvarigenom, till förmån för vissa
egendomar, den privilegierade jorden blefve ålagd skattebidrag,
hvarifrån den nu vore befriad, eller i öfrigt andra egendomars
skatter förhöjdes, medföra ett betänkligt förnärmande af
eganderätten samt leda till vinst för nuvarande innehafvare
af sådana egendomar, hvilkas grundskatter nedsattes, men
förlust för dem, hvilkas egendomar genom ökade skattebidrag
erhölle ett minskadt värde.» Statsutsk. mem. n:r 170. Mot
utskottets yttrande i denna fråga höjde sig inom bondeståndet
icke en enda röst (Bondest. prot. VI, 268).

2 Statsutsk. mem. n:r 375. Prestest. prot. 15 dec. 1840
(XI, 590—615); R. o. Ad. prot. 13 jan. 1841 (XIX,
100—130); jfr Borgarest. prot. 21 dec. 1840 (V, 1376—84).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:13:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/12-2/0170.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free