Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reflektionen passade kanske icke hit, men nog vore det
tunghändt, att man ville påbörda vårt fattiga land en
grundlagsvidrigt kontraherad skuld af ej mindre än
776,000 rdr bko, förspilda i flärdfulla utgifter. I följd
af det inflytande, som allmänna tänkesättet och ett sundt
oförvilladt omdöme inom borgareståndet torde utöfva,
hyste han den förhoppningen, att det icke skulle lyckas
»att aflocka oss borgare, vanda att mödosamt förvärfva
samt sparsamt hushålla med våra tillgångar, en sådan,
efter vårt sätt att se, ofantlig summa». »Mina herrar
och kamrater», slutade han, »det är då kommet detta
kritiska ögonblick, som skall ge ståndet sin utmärkelse
för denna riksdag, som skall ådagalägga, huruvida vi
blott äro verktyg i en anslagslysten regerings hand, eller
trogna folkombud, beredda att med varmt nit i det yttersta
försvara hemmavarande bröders rätt och ömtåligaste
intressen. Nationens uppmärksamhet är fästad på oss,
måtte vi ej gäcka dess väntan! Yi hafva att inför samtid
och efterverld, ja, kanske mest en gång inför våra egna
samveten, ansvara för denna dags åtgärder. Mitt eget
lugn och mina kommittenters tillfredsställande fordra,
att jag nu öppet bestrider allt anslag till
kabinetts-kassan samt följaktligen bifaller betänkandet.»
Till svar på denna harang förklarade borgmästaren
.Jacobi, att här vore fråga icke om juridisk, utan om
moralisk pligt: hvarken för samtid eller efterverld skulle
han kunna ansvara, om han medgåfve, att »en viss hög
personlighet» skulle betala en statens skuld. »Må man»,
yttrade han, »framdraga den rådgifvare, som varit orsak
till skulden; men det vore omoraliskt att, hvälfva
ansvarigheten på konungen, som deraf ingen nytta haft.»
Vid den derpå följande voteringen blef emellertid
utskottets utlåtande bifallet med 30 ja mot 27 nej.1
Omröstningen i förstärkta statsutskottet försiggick
den 18 maj. Den utföll så, att borgare- och bondeståndens
mening segrade med 68 röster mot 51, och den 2 juni
1 Borgarest. prot. VII, 350—400.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
